STF Tidningen Turist

I ett nummer 2010 av STF:s tidning Turist skriver Anders Tapper i ledaren om vårt lands rikliga kust- och strandlinje. Han berättar att vi = landets invånare rent teoretiskt har tillgång till 39 meter strand VARDERA!!! Visst är det fantastiskt. Han uppmanar oss läsare att i sommar leta upp våra egna 39 meter drömstrand.

Detta fick mej att fundera eller rättare sagt, tanken har inte lämnat mej någon ro.

Tror jag vet svaret på frågan om man frågar mina nära & kära. Svårare när det gäller min egen drömstrand.  Hm hm hm hm……..

Men låt oss återgå till mina nära & kära. Tror inte jag är ensam om att tro mej veta vad nära & kära drömmer om. Ifall detta beror på att jag lyssnat till deras drömmar eller enbart dragit egna slutsatser om vad deras drömmar är…….Ja det är lite svårt skilja på.

Äldsta dotterns drömstrand tror jag ligger utmed Alaskas kust där hon med kamerans kan fånga den perfekta bilden av AURORA BOREALIS. Yngste dotterns drömstrand är nog för tillfället där Seine rinner genom Paris. Sonen är det lite kniviare med men kan vara en klippstrand som både bjuder på bra dykvatten och bra klippklättring.

Pappa min hade nog helst liksom både morfar & farfar velat ha en strandkant där de kan stå o meta i lugn o ro.  Mamma trivdes med att sola på Mellbystrands playa.

Så är vi tillbaka till mej själv då. Var skulle mina 39 meter strand ligga och hur skulle den se ut. Finns förmodligen någonstans fast jag hittills ej upplevt den.  Visst finns det många härliga stränder som jag redan upplevt.

Som stenstranden på Kullahalvön där Lars Wilks byggt Nimis & Arx.

Som Bönsäcken på Hanö

Nu tycks det kanske som om jag mest tycker om stenstränder men det stämmer inte riktigt. Minns barndomens badningar i insjöarna – Lokasjön & Hannabadssjön med flera  – , metande i åar  – Lagan bland annat  – och  de km-långa sandstränderna i Laholmsbukten. Som vuxen är jag inte längre lika förtjust i åar och insjöar för myggens skull. Så jag föredrar nog i allafall havet. Vid närmare eftertanke  så tycker jag  inte heller om sanden som tränger sej på överallt .

Hm svårt det här. Tror jag avvaktar om vilka 39 meter som är min drömstrand. Sommaren ligger ju framför mej och kanske kanske har jag ett bättre svar i höst.

Annonser

Österlen

Förra året vid den här tiden.

Några fria dagar över i sköna månaden maj – vad göra!  En liten tripp kanske – hm.

Jag har aldrig besökt Österlen hur konstigt det nu än kan låta särskilt när man betänker att jag på 80-talet bodde & jobbade ett antal år i Kristianstad. Nåväl, Mannen och jag for till Österlen.  Jag är ingen campare av naturen utan mer en vandrarhems-människa.  Till skillnad från mannen som aldrig förr bott på vandrarhem.  Medlemmar sedan vintern i STF så beslöt vi oss för att prova ett par nätter på vandrarhem just på Österlen.  Valet föll på Hammenshögs vandrarhem samt på Hanöbris i Kivik. Mycke goda val båda två.

Mariedals Gård inhyste Hammenhögs vandrarhem och var helt enkelt en äkta hop skånelängor ställda som en U.  Fräscht rum med stor dubbelsäng.  Dusch och toalett strax utanför i korridoren.  Ovanvåningen hade stort allrum med enormt panoramafönster ut mot rapsfälten, fast vi nyttjade aldrig detta.  Självhushållskök.  Frukosten var superb – inget att klaga på där. Inte heller tog de betalt för att vi fyllde termosarna med tevatten & kaffe. 

Kivik har två vandrarhem i STFs regi och vi valde Hanöbris något vi absolut ej ångrar.

Ståtlig byggnad med allrum, matsalar, bibliotek med fascinerande grön kakelugn samt reception i bottenvåningen. Rummet vi fick på övervåningen hade två fönster ut mot gården, bord, stolar, dubbelsäng samt en snyggt kaklat duschrum och toa.  Frukosten bättre än på många hotell jag besökt.  Hit planerar vi redan att återkomma någon gång och allra helst då i oktober när vi skall handla äpplen.

Vi har på dessa korta dagar hunnit med enormt mycke.  Som exempelvis: En lång kvällspromenad i sömniga byn Hammenhög och därefter ett pizzeriabesök som inte gick av för hackor.  Ett besök i Simrishamn, visserligen i blåst och regn men ändå. Vi strövade i centrum och i hamnen.  Fikade vid torget och tände ljus i stadskyrkan Sankt Nicolai med färgsprakande dopfunt och altartavla.  Strax utanför stod Millesstatyn ”Systrarna”  Ett besök i Ystad som innefattade lunch på gågatan.  Jag åt klassisk pytt i panna och Mannen fick äntligen möjlighet prova skånsk äggakaka.  Vi tog oss tid till att besöka Ystad kloster med museum.  Intressant fast jag har inget annat kloster att jämnföra med – var första klosterbesöket för min del.  Ale Stenar var ett givet besöksmål och där hade vi vädret med oss.  Visserligen blåste det som attan men solen sken.  Stenarna ingav ingen ”känsla” inte som besöket i Stonehenge gjort för mej men spännande var det likväl.  Mannen tog sig ända ner till stranden för att gentleman som han var plocka med en slät sten till mej. Samlare som jag är av stenar – hjärteformad sten gav han mej när han kom upp – blev varm om hjärtat.  Måste vara kärlek *ler*.  Efteråt vandrade vi ner till Kåseberga hamn och njöt av en glass i solskenet.   Tomelilla fick även den staden ett besök. 

Efter lite trixande fann vi målet ”Världens minsta museum men samtidigt världens största Hasse & Tage-museum”  Nog var det litet alltid men fullproppat med texter, kuriosa, filmsnuttar från Svenska Ords samlingar.  Kan rekommenderas.  Glimmingehus var ett annat givet besöksmål.  

Här var jag glad för min fina nya systemkamera som klarade av mörkret inomhus mycke bra.  Är man som vi intresserade av gamla byggnader och historia så här fick vi vårt lystmäte.  Tre våningar med ljuslycktor i alla vrår och utmärkta texttavlor, så vi klarade oss bra utan guide. Någonstans mellann Östra Vemmerlöv och Rörum var det dags för medhavd fikakorg och lite bensträckare.

Ut i naturen vill vi ju, vandrare som vi är och Forsamöllan lockade.  Här gick vi på utmärkta stigar genom skir bokskog ner till ett vattenfall vid en nerlagd kvarn.  Särdeles romantiskt fast vi är ju inte alls romantiska eller så – nån av oss – hm hm.  Kivik är ett kapitel för sej.  Nyss utslagna äppelträd vitmålade äppelodlingarna.  En sådan odling fick besök av oss där vi njöt av goda äppelpajer och jag köpte med hem olja smaksatt med vitlök.  Här såg vi statyn av Piraten bland annat.  I Kiviks hamn gick vi kvällspromenad mer än en gång.  Vi steg in i ett fiskrökeri och inhandlade rökta makrillfileer, kall fisksås och painrich.  Som vi sedan åt tillsammans med medhavd rödvin.  Hm såååå gott.  Kunde konstatera att Österlen är vackrare i solsken än i regn  Men samtidigt bestämde vi oss för att återvända. Får väl se om det hinns med i år.