Midsommarmat

Har ingen riktig tradition med att ”fira” midsommar. Innan barna kom jobbade jag oftast på midsommar och efter de kom var jag oftast ute på resa vid midsommar.

Tyskarnas Midsommarstänger är ståtliga kan jag lova, så länge de står kvar för traditionen säger att man skall stjäla grannbyns klädda stång.

I Österrikiska alperna flammar eldarna ståtligt när mörkret kommer på midsommarafton.

Vad jag kan minnas har dock sill & potatis oftast stått på middagsbordet under midsommarhelgen och jag tror att det är så hos de flesta i vårt land. I olika variationer och med olika tillbehör. Ett ex skulle tvunget ha hackade kokta ägg till sillen och gräddfil medans ett annat ex skulle ha vanlig vispgrädde ovispad till rökt fisk…….

Nu år 2010 serverar jag kokt färskpotatis som jag garnerar med dill, matjesill, löksill, senapssill, gräddfil & gräslök, hårt tunnbröd och västenbottenost. Kall starköl och så snaps – till dem som önskar

I Jenny Åkerströms ”Prinsessornas nya Kokbok” från 1948 finner jag receptet på efterrätt med namnet ”Midsommarparfait” beräknat för 12 personer. I stort sett alla recept i boken är beräknade för ett större antal människor. Kanske beroende på att familjerna förr var större än medelsvenssons familj är idag. Nysvenskarna däremot är oftast talrikare i sina familjer. Man kanske skulle ge ut denna förnämliga kokbok igen!  på engelska!

Man startar med 1 sats vaniljparfait och om nu någon händelsevis ej vet hur man gör en sådan så finns hänvisning till en annan sida för recept. Den här vaniljparfaiten nedfryses i en halvklotformad form med tätslutadande lock. För att sedan garnera parfaiten i Midsommarens tecken så täcker man den uppstjälpta parfaiten med grönt spunnet socker – finns recept på detta oxå givetvis – Man sticker därefter ner små kanderade syrenblommor i det spunna sockret och runt om hela anrättningen lägger man små vackra jordgubbar. Står  klart och tydligt att det hela skall föreställa en hövolm.

Är det någon som fortfarande minns vad en hövolm är? Ja här menas nog inte den upptupperade frisyren man kunde se på kvinnorna i början av 60talet utan en hässja. Kanske inte de som vet vad det heller är? Tja en sorts ställning som man torkade slaget gräs på. Numera syns de inte så ofta i landskapsbilden utan bara de förskräckliga ”dinoasauräggen” ligger där o stinker – de gått sönder.

Är det någon som vill prova på denna tidskrävande sommarefterrätt så säg så. Jag skriver gärna ut hela det omständiga receptet.

Annonser