Gammal & slaktfärdig

”Gammal & Slaktfärdig” vet inte riktigt varifrån jag fått eller hört uttrycket men det är vad jag brukar svara när folk frågar efter min ålder. För det är precis så jag stundom eller allt som oftast känner mig. Har gjort så i många år nu. Sorg har givetvis bidraget rent psykiskt men även den allt mer havererade kroppen. Är så less på att den rent mekaniskt inte fungerar längre som den ska.

Medellivslängden beräknas för kvinnor vara mellan 80 – 85 år och med släktingar bakåt i generationer som blivit 90 – 95 år borde jag ha en bra bit kvar att leva. I framtiden spås det att allt fler av oss skall bli både 105 och 115 år!

http://www.1177.se/Blekinge/Tema/Liv-och-halsa/Aldrande/Att-bli-aldre/?ar=True

Men jag får inte riktigt ihop detta. För även om man nu för tiden kan byta ut både knäleder & hjärtan, piffa upp kroppen med både silikon & botox, piller för än den ena än den andra medicinska åkomman så hur skall psyket orka? Eller rättare sagt hur skall vi få lust att leva så länge?

När min farmor passerat 90 och glatt sig åt barnbarns barn flera gånger om, brukade hon säga när man hälsade på henne ” Inge roligt längre, alla bekantingar är döa” Farmor var och är fortfarande en förebild i mångt och mycket för mig. Hon finns ständigt i mina tankar. Jag efterlever henne dock dåligt. För hon beklagade sig aldrig för krämpor vilket jag märker att jag gör allt oftare.  Men hur behåller man lusten att leva – om man nu har den alls från början -?

Om man läser om krutgumman Eva Bergdahl från Blekinge som emigrerade till Thailand så har jag i allafall bloggandet framför mig i sisådär minst 40 år till……….. om bloggar ens förekommer 2050!

Okey för att det då skulle gå att fixa till kroppen så att den orkade eller rättare sagt reservdelarna och pillren höll oss igång tills vi blev 115 år…….. Så klarar ju knappast samhället detta. Inte det samhälle vi har idag i alla fall. Tänk själva: vi är barn tills vi är 16 – 18 år, men går i skola tills vi är 20 – 30 år, jobbar i bästa fall mellan 20 – 70 år men oftast kanske enbart mellan 30 – 60 år.  Dessutom är vi mitt i  jobbåren barnlediga, sjuka och har långsemestrar! Och sen då? Mellan 65  och 115,  vem skall försörja oss då?

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4263&artikel=4834400

Tänk så fina underbara barn det finns så fixar så för sin gamla mamma. Kan ju bara hoppas att någon av mina ättelägg tar sig an mig på urålderns höst

Annonser
Published in: on december 3, 2011 at 11:24 f m  Kommentera  
Tags: , , , ,