Fortsätter med fokus uppåt väggarna

För visst har jag mer på väggarna än tavlorna jag berättade om sist.

Alla har väl någon form av klockor på väggen, så även jag.

130308 sent 005

1998 var jag och tvillingflickan i London. En dag på väg hem till hotellet passerade vi en marknad där det mest var tavlor till försäljning. Dock satt en äldre man på en liten pall och framför honom på en filt låg massor av tavlor eller mer tittskåp med klocka i. Vi blev nyfikna och stannade för att titta närmare. Mannen visade sig vara pensionerad urmakare och hade kommit på att av alla sina klockor som låg hemma och skräpade – ur funktion – plocka smådelar och göra tavlor av berömda Londonbyggnader. Tittar ni närmare på bilden så kan ni se de små små ur-delarna. Jag bestämde mej för denna klockan och bad honom paketera den väl. Den gamle urmakaren frågade vart vi kom ifrån och sken upp med hela ansiktet när vi sa Sverige. Hans dotter bodde i Norge så han var van vid att paketera väggklockor för flygtransport. Nu hänger klockan på min vägg och påminner mej om en underbar Londonresa med dottern.

130308 sent 008

Dessutom har jag denna ståtliga klocka iform av en vapensköld. Egentligen är det sonens. Han inhandlade den för flera år sedan under en resa till Budapest. Men tycker att den ”tickar” för högt så därför finns den nu i min lägenhet. Tycker den är rätt fin i all sin kitchighet 🙂

130308 sent 007

Inomhustermometern är inköpt på ett stensliperi utmed Mosel under en resa dit i början av 2000talet. Tycker om som ni kanske förstår att omge mej av reseminnen.

130304 fm 037

Största tavlan i gruppen reseminnen inhandlades i Paris 1985. Där jag besökte ateljén hos den svenska konstnären Gudmar Olovson.

Dessutom tavlor som visar områden i Sverige som ligger mej extra varmt om hjärtat.

130308 sent 009

Den lilla tavlan föreställer stranden i Laholmsbukten där jag spenderade barndomens sommarlov och sedemera även bodde 17 år. Det är nåt visst med den där långa sandstranden, det vassa gräset och ljuset över vattnet.

130304 fm 047

Den stora tavlan visar Laholms torg i vinterskrud. Småstadsidyllen är helt underbar.

Annars så klappar mitt hjärta för Småland.

130304 fm 039

Björn Gidstam konstnären är sedan 70talet bosatt i Urshult där min släkt på farmors sida stammar ifrån ända tillbaka till 1500talet. Ja, så långt bak har jag kommit i min släktforskning, just på den grenen. Tavlan är så Småländskt det bara kan bli.

130304 fm 038

Flygfotot är mej extra kärt. Här bodde farmor & farfar när jag var liten. Bara namnet Hultatorpet får mej att le.Tror ens rötter är mer viktiga än man kan tro.

130304 fm 031130304 fm 032

På morssidan stammar jag från Värmland så givetvis har jag ett par tavlor med Karlskoga-motiv på väggarna. Stilrena i sina svarta ramar.

Skolåren bodde jag annars i Markaryd.

130304 fm 035130304 fm 036

Tavlorna av Allan Olsson visar byggnader som numera är rivna. Nostalgi med andra ord. 🙂

130304 fm 033

Lennart Lindberg var min teckningslärare i högstadiet så en tavla av honom känns bara rätt.

Har även Ni era rötter på väggarna?

 

 

 

Annonser

Budapest – resans sjunde och sista dag

Sov gott och frukosten intogs i samma vackra källarlokal som gårdagens middag. 7.00 rullar vi så ut från Dresden denna sista dag på resan. 16- 18 plusgrader och lätt regn hela vägen upp genom Tyskland. Denna dag sitter vi på tredje stolsraden på vänster sida och utsikten framåt är väsentligt bättre. Dock väljer vi båda att läsa en hel del. Strax norr om Berlin har vi rast. Där vi inhandlar lite gott :-).

Känns verkligen att detta är sista resdagen och det är med blandade känslor trots att vi verkligen haft en helt underbar semester.  Förr när jag reste 4 – 5 gånger per år levde jag ett helt annat liv än jag gör idag och kunde inte för min vildaste fantasi tro att det skulle gå tre år utan resor. Hoppas denna resan är starten för en ny period av resor i mitt liv. Mår bra av att resa.

I Rostock är det dags för lunch och vi låter oss väl smaka av fiskrätten. Finns tid över innan den bokade färjetiden – hela resan har flutit på bra utan stau eller olyckor – så vi stannar till vid en vin&spritaffär. Visst går vi inom affären men köper endast lite godis. Flytande har vi ju beställt via Travelshop innan resans start och skall få dessa varor vid ankomsten till Malmö.

Överfarten Rostock & Gedser blir lugn även denna gången. Fikar med muffins och cocacola. Köper lite godis på båtshopen men inget märkvärdigt. De är dyrt och inga speciella sorter som inte finns att få tag i hemmavid. Annat var det förr – som när jag var barn – och man åkte över Helsingborg & Helsingör. Då var godiset enormt billigt ombord och sorterna fanns ingen annanstans att köpa. Var tradition att köpa bland annat plåtburkar med stora hårda syrliga karameller. Spelar lite kort på färjan och inhandlar en ny kortlek – den billiga vi köpte i Budapest är utsliten.

Resan genom Danmark går snabbt som vanligt. Helmulet och inte mycket att beskåda ut genom fönstret. Väl över Öresundsbron kör vi först in till Malmö för att släppa av dem som skall sova över på hotell där för vidare anslutning imorgon. På så sätt får vi se lite av Malmö vilket var trevligt.

Väl på Öresundsterminalen är det smått kaos som vanligt fast det inte är högsäsong. Dock idel glada ansikten. Dottern går iväg och införskaffar en bagagekärra till oss. Vi tar farväl av guide och Chaufför. Tomas den trygge Ångermanlänningen som säkert kört oss hela resan och Severina den gladlynta trevliga mycket kunniga reseledaren. Det nya systemet med Travelshop som Scandorama testar i år är ingen höjdare. Istället för som Vino&Veritas packa i kartonger lämnas Travelshop över i platspåsar vilken enbart ställer till det för resenärer och för anslutningschaufförer.  Dottern går iväg på toa medans jag passar väskorna och sedan är det min tur. Jag passar på köpa varsin korv & bröd, lite vatten och en smörgås i Öresundsterminalens magnifika fikaställe.

http://www.oresundsterminalen.se/

De övriga anslutningsbussarna står redan inne men inte vår och vi får vänta till allra sist innan vi väl rullar ut från terminalen. Varför det blev så kan man enbart spekulera i. Själv tror jag det var trubbel med chaufför och att han vi fick var extrainkallad för det är fasen så illa han kör.  Strax föer 23.00 stiger vi av hemma i vår lilla stad där sonen möter upp. Tur är det så fulllastade som vi var.

Så var denna semester slut.

Budapest – resans sjätte dag

Uppe klockan sex för att i lugn o ro hinna äta frukost innan vi skall lasta bussen 7:40. Vi har packat våra resväskor så att de ej behöver av förrän i Malmö. I en tygväska att lägga på hatthyllan stoppar vi ombyte av kläder och minimalt med toalettsaker.  Som väntat en hel del tjafs eller ”icke-tjafs” typ ”vi bryr oss ej var vi sitter” *suck* Dottern och jag sätter oss där vi enligt rotationssystemet skall sitta vilket idag innebär på vänster sida strax vid bakre dörren. Trivs egentligen inte riktigt med att sitta på vänster sida men nu  gör vi det. Dottern vid fönstret och jag vid mittgången. Lämnar Budapest i sol och värme 8:25 varvid vi hamnar mitt i rusningstrafiken så det tar ett tag innan vi kommer ut ur staden. Men ingen verkar vara missnöjd av detta långsamma sätt att ta farväl av staden – för denna gången. 

En god bok att fördriva tiden med är nästan ett måste men annars kan man ju alltid lyssna på musik endera via mp3 eller telefonen. Strax efter Slovakiska gränsen stannar vi 30 minuter för toabesök och lite inköp.

Att jag aldrig slutar förundras hur andra människor beter sig i mitt tycke otrevligt………. Varför klaga på allt ? Om man är så missbelåten med hur andra gör kanske man gör bäst i att stanna hemma? Kan väl inte vara någon njutning om man hela tiden finner på att klaga eller klagar man för klagandes skull? Dessa klagande människor eller gnällande är kanske rätta ordet – vad får de ut av sitt sätt egentligen?. Trista är de i allafall och får sina medresenärer att känna sig illa till mods. Undrar om de är såna gnällkärringar hemma oxå? Skriver kärringar för det är oftast det könet som hörs gnälla – faktiskt. När dottern och jag som var först, kom in  på rastplatsens toalett mötte vi en städare i dörren med hink & mopp. Det luktade nystädat & fräscht och var fortfarande lite blött på golven. Resten av bussfruntimmren är snart ifatt oss och det bildas en kö till toaletterna. Då hörs högt och tydligt från ett av båsen ”Här har nog varit en karl inne som inte klarade av vad han skulle utan att blöta ner golvet, fy & usch”……………… Strax därefter när dottern och jag stod i affären för att betala. Bläddrar expediten i en mapp med plastade fickor efter streckkoden till donuten vi valt ut i konditoridisken. Samma gnälliga kvinnoröst hörs då bakom oss. ”Usch vad de krånglar till allt – stå och bläddra så där” Jag säger vänligt till expiditens försvar – även om han ej förstår svenska – ”Men så där gör väl kassabiträderna hemma oxå” Men gnälldamen bara fnyser och rynkar näsan när hon ser rakt igenom mej. Kanske handlar aldrig gnälldamen själv hemma i Sverige utan har en slav som utför detta trista arbete och då är det ju inte så lätt veta…………………….känner medlidande både med henne och hennes man som är aningen högröd i ansiktet – undrar varför!

Äter våra donuts när bussen tar oss igenom Bratislava i sol och 26+grader. Passerar även rakt igenom Prag och får oss en hel del ”historiska” fakta av guiden som gör oss sugna på en Prag-resa med Scandorama – var kanske meningen 🙂

Fotot tagit genom bussfönstret så kvaliten är inte den bästa.

Har ytterligare ett par raster. Strax innan Dresden ser vi på håll ett ordentligt åskoväder. Jag mixtrar med kameran och trots att jag haft den tre år upptäcker jag att man faktiskt kan filma med den!!! :-/ var ju en miss av mej att inte filma när vi var nere i Budapest. Hade varit kul kunna visa dem där hemma. Men annars har vi haft en fantastisk resa utan missöden. Strax efter 19.00 når vi vårt Hotel Amadeus i Dresden där vi skall tillbringa natten. Får rum 209, ett stort fräscht härlig rum, enda minuset är väl den livliga trafiken utanför. Fräschar till oss och vilar en stund innan middagen som skall serveras nere i källaren…….. Lokalen visar sig vara mycket fin och stämningen på topp.

Startar med ett glas kall öl. Det trevliga bordsällskapet och den goda maten gjorde att några foton på rätterna glömdes tas. Vi får till förrätt tomat-lök-paprika soppa med korv i som smakar underbart gott. Till varmrätt tagliantella med köttfärssås precis lagom kryddig och därefter glass till efterrätt.  De två andra vid vårt bord hade vi sett på bussen tidigare men ej talat med då de inte bodde på samma hotel som vi i Budapest. Det visade sig vara mor o dotter även det och som det nu sker på bussresor kom samtalet strax in på var vi var ifrån. Visades sig rätt snabbt att de hade bott på samma gata som vi när min dotter var liten och vi har förmodligen setts på kvarterets lekplats………….. ja ja vad var det jag sa ………..världen är rätt bra liten.

Published in: on maj 27, 2011 at 2:35 e m  Comments (1)  
Tags: , , , , ,

Budapest – resans fjärde dag

Tisdagen nere i Ungern kunde inte startat bättre. Slår på tv:n så fort jag slår upp ögonen och vad får jag se? Jo Nanny Fine  – ett stort leende sprider sig både hos mej och min dotter. ”So What” att serien är dubbad till tyska – vi skrattar lika gott ändå. Solen skiner ute och det förespås att bli 26 +grader så vi klär oss i kjol samt tar solskydd på axlar, hals  o ansikte. Denna dag har vi ett klart mål när vi efter frukosten ger oss iväg – Budasidan om Duna – vi bor ju på Pestsidan.

Vi tar oss gående över Kedjebron och via Budapest lilla Kugghjulsbana upp till Budapest Historiska Museum på Slottsområdet

Utsikten tillbaka mot Pestsidan är sagolikt vacker

Där uppe kunde vi beskåda ytterligare magnifika fontäner

För att inte glömma ”bilderna” på slottsmuren

Varma och smått trötta i benen tar vi oss likväl gående tillbaka över Donau via Kedjebron. Är fullständigt överens om att vilka fordon som helst kliver vi ej in i – absolut ej denna som tycks gå både på land och vatten………

Gör ett avstamp från den ungerska maten och belönar oss med något som ej finns i vår lilla svenska stad

Sällan har junk-food smakat så gott. Vi låter oss väl smaka i den svala lokalen. Letar därefter upp en brevlåda för att lägga på några vykort till nära & kära – ibland räcker varken sms eller mail till.

Finner oss på myllrande gator fram till Sankt Stefans-Basiliken som är Budapests största kyrka.

Väl ute ur kyrkan tyckte vi båda att nu fick det vara nog med kultur – både museum och kyrka  – men vad nu? Jo lite shopping sitter ju aldrig fel och vi hade vid förra Budapestresan funnit det ultimata shoppingstället – en galleria ”West End City Center” Men nu är det ju så att jag är lite ”till åren kommen” och den tryckande värmen tog ut sin rätt. Mina ben värkte och var aningen svullna så jag föreslog dottern något hon aldrig testat förr nämligen cykeltaxi. Själv har jag åkt cykeltaxi i Berlin ett par gånger och det är ett trevligt transportmedel att ta till i storstäder då de brukar ta cykelbanor och gena genom parker……….. Sagt och gjort. Utanför kyrkan stod cykeltaxin på rad i väntan på kunder och den som först uppfattade att vi ev kunde tänka oss sådan tjänst var den som fick äran att köra oss. Eller han såg det nog som att vi hade äran att åka just med honom. 🙂 En ung kille med god engelska som undrade varifrån vi kom och på snabb engelska förklarade att folk från norden var minnsann både trevliga, ärliga och arbetssamma till skillnad från ungerska ziegenare som bara är lata och stjäl!!!!…. Måste vara Budapest mest språksamma cykeltaxiförare men han gav oss en guidad tur genom parker och förbi den ena kända byggnader efter den andre – att det blev en liten omväg – fick vi ta med ro. Det fläcktade gott där vi satt tillbakalutade och särskilt dyrt var det inte heller. Dessutom fick vi lite goda skratt och det är ju värt en hel del.

Väl inne på gallerian var det dags för fika. Jag njöt av den mest himmelska brownie ni kan tänka er. Serverades het med rinnande chokladsås över och vaniljglass. Dottern var mer hälsosam och tog en toast på ost & skinka…………

Tog oss så småningom gående tillbaka till hotellet rätt nöjda med hur dagen varit.

Jag somnade och drömnde  om himmelska brownie.

Budapest – tredje resdagen

När jag nu skulle skriva den tredje bloggen om Budapest-resan så fundera jag på att enbart ägna den åt mat & dryck. Både jag och dottern är njutare och mycke god mat & dryck intogs under resan. Är lite av tjusningen just med resor att upptäcka nya smaker, eller vad säger ni?  Men ändrade mej och kommer även i fortsättningen beskriva resan i kronologisk ordning.

Alltså. Måndagen vaknade vi upp i Ungerns huvudstad Budapest fulla med förväntan över vad dagen skulle bjuda på och då tänker jag inte enbart på mat & dryck :-). Båda tvättade vi håret innan frukost, mycket viktig detalj eftersom vi båda har långt hår och givetvis vill se så fräscha ut som möjligt. Gott om varmvatten i vårt mycket fina duschrum.  Matsalen på hotellet visar sig vara en vinstlott. Lugn & harmoni präglade inredningen och höll nere ljudnivån trots att vi var många som åt samtidigt. Riklig buffe som bjöd på det mesta förutom varmt – något som dottern saknade. Hon gillar helst omelett, bacon och dylikt på sina hotellfrukostar. Denna gången fick hon nöja sig med rökt lax och brieost…………… Hotellets bar verkade även den ok så den kommer säkert att få besök – kunde vi nöjt konstatera. Foajén bjöd även på gratis lånedator med internetuppkoppling så vi passade på när vi passerade att uppdatera oss på facebooken. Måste ju visa omvärlden – nåja – de närmaste i allafall att vi lever.

Mulet och lätt duggregn bekommer oss inte ett dugg utrustade med tunna lätta regnjackor ger vi oss iväg med riktning saluhallen. På vägen dit passerade en vi en rad mer eller mindre udda ting…………

Världen över kan man numera se broräcken fulla med hänglås där kärlekspar låst in och befäst sin kärlek. Här i Budapest fann vi detta stängsel runt ett parkträd………….

Budapest har många vackra parker och är överhuvudtaget en ovanligt grön stad. Varje park har givetvis en eller flera fontäner och statyer eller som här en kombinerad fontän&staty.

I samma park som hänglåsen fann vi även detta träd till Mickael Jackssons ära. Just bilden är tagen på hemvägen för när vi på morgonen passerade trädet stod sörjande ungdomar runt trädet och de ville jag ej störa med att fotografera. Undrar om det finns något liknande till hans minne här i vårt land???

Trots att vi befinner oss i en storstad så kan man känna sig trygg i förvissningen att man får hjälp snabbt ifall man blir sjuk……….. min sjuka humor funderade dock på hur pass sjuk/frisk man kan vara för att balansera där bak på denna ambulans i ilfart genom stadens gator…………..

Budapest har spårvagnar och tanken var att vi skulle använda oss av dessa men så blev tyvärr ej fallet.

Innan vi nådde saluhallen slank vi inom ”Annas Café”

Dottern fann en alldeles utsökt äppelkaka medans jag naturligtvis åt en form chokladtårta

För er som aldrig varit i Budapest kan jag varmt rekommendera ett besök på Saluhallen där undervåningen bjuder på stånd med allt ni kan tänka er i matväg

Ovanvåningen har förutom stånd med hantverksgrejer från hela Ungern även flera olika matställen. Denna gången liksom förra gången vi besökte Budapest åt vi lunch just på en av dessa matställen. Till musik. Två herrar spelade ungersk folkmusik på violin och gitarr. Jag intog ris med ungersk köttgryta och dottern gulaschsoppa.

Det var dock inte enda stället vi hörde ungersk musik denna dag. På flera torg vi passerade stod gatumusiker och spelade. Vilket verkligen förhöjer stämningen. Givetvis handlade vi en hel del mest gåvor till dem där hemma som inte fick/kunde följa med på resan.

Published in: on maj 24, 2011 at 1:10 e m  Comments (3)  
Tags: , , , ,

Budapest – resans andra dag

Trots de extremt hårda sängarna  på Hotel Vladimir i Usti nad Labem sov vi alldeles utmärkt.

Utsikten från vårt hotellrum i Usti nad Labem. Lätt disigt men bra resväder. Vi hade gavelrum och utsikten åt detta hållet visade en pittoresk liten stad medans fönstret ut andra hållet bjöd på en kusligare vy………..kolla in den bakre raden av hus.

6.30 serverades frukosten i samma matsal där vi intog gårdagskvällens trerättersmiddag. En stor frukostbuffe med både varmt och kallt som lät oss väl smaka. Enda minuset var att det inte blev något the för mej. Visst fanns det rykande hett vatten till the men det formligen stank unket&mögligt så varken jag eller den norska damen tordes dricka av det. Istället fick det bli apelsinjuice vilket inte var fy skam. 7:45 lastades bussen och så var vi åter på väg söderut mot Ungern. Lite tjafs från medresenärer som inte gillar rotationssystemet men vi brydde oss inte.  Guidens svar på deras klagomål var att det får ni lösa sins emellan. Mycke diplomatiskt. Sant är ju att alla resenärer blir informerade om rotationssystemet via katalogen. Samt när de stiger på bussen.

Vi tittar på utsikten som fladdrar förbi utanför bussfönstret samt studerar de broshyrer – på svenska –  som jag fick med posten några dagar innan avresan. Lätt enkelt och gratis att beställa. http://www.ungernturism.org/main.php?folderID=981

Strax innan vi når Prag stannas det för en rast. Inom bensinmackens lilla affär i jakt på nåt gott att stoppa i munnen exempelvis choklad.  Som ni läsare av mina bloggar kanske upptäckt vid detta laget är jag inte bara chokladist utan även svag för plåtburkar. Kan man kombinera dessa svagheter så gör jag det gärna. Således brukar det oftast från resor komma med hem någon eller några plåtburkar med choklad i. Denna rast fann jag dock en annan sorts plåtask inte större än 8 cm x 4 cm.

”Energy för drivers” med en lastbil som bild – vem kunde mostå denna lilla ask. Dock har jag inte tordas öppna och smaka!!! Räddhare som jag är. Tänk om det är rena drogen!!!! Fast förmodligen enbart sockerpiller med limesmak…………

Som jag berättat om tidigare så är världen rätt bra liten och när man föses ihop så här med 40 andra på en bussresa utvecklas en alldeles speciell form av konversation. Alla är totala främlingar med den fasta övertygelsen om att de aldrig mer kommer att träffas. Detta ger en viss form av trygghet och man talar om privatsaker för varandra som man kanske inte annars yppar i första samtalet med obekanta. Frågeställningar typ ”var kommer du ifrån?” ”Har du rest på många bussresor?” ”Vart har du rest innan?” osv är vanliga. Detta gör att man rätt snart får grepp om att man faktiskt har rätt många gemensamma beröringspunkter med dessa främlingar. Efter rastningen kom jag i samspråk med ett par kvinnor tvärs över mittgången. Jag nu boende i Blekinge svarade på frågan att jag inte bott i det landskapet särskilt länge utan tidigare bott i Halland……. Fast egentligen så var jag ju småländska. Vilket i sin tur fick damerna att tala om att de oxå var småländskor även om den ena – dottern visade det sig – just nu bodde i Skåne. Efter ytterligare några meningar kom det fram att vi faktiskt visste vem den andre var, vi kom helt enkelt från samma by…………… Haha……uppväxten i den lilla småländska orten visade än en gång att världen är bra rätt liten. Den äldre visste mycket väl vilka mina föräldrar var osv……… Hade damerna och jag mötts i ett annat sammanhang hade vi förmodligen inte alls pratat om ursprung.

Nästa rast var dags för lunch men kan för mitt liv inte minnas vad orten i Tjeckien hette. Gott var det i alla fall med fläskkarre och potatis. Duggregnar lätt när vi 14:15 rullar in i Slovakien.  Där vi stannar för ytterligare en rastning och dottern & jag förser oss med dricka & chips & godis för kvällen.

Lyssnar på guiden när hon berättar om Budapest och på hur ungrarna idag lever rent bostadsmässigt vilket skiljer sig en hel del från svenskarnas levnadsförhållande. Intressant och lärorikt. 18.30 är vi så framme vid vårt hotell Star Inn i Budapest. Får rum 402 alltså på fjärde våningen. Ett fräscht ljust rum med platt-tv på väggen mitt emot sängen och ett alldeles underbart dusch&toarum. Fönstret går att ställa upp och trafiken är nästan obefintligt utanför fast vi befinner oss mitt i centrala Budapest. Här kommer vi att sova gott. Enda minuset vi kunde hitta på rummet var att det saknades kylskåp men det överlever vi nog. Ser en Arnold Schwarzenegger film dubbad till tyska innan vi slumrar in för kvällen

Budapest – resans första dag

Åter hemma igen efter en veckas semester ihop med yngste dottern. Var ett tag sedan sist närmare bestämt dryga tre år sedan. Måtte det aldrig mer dröja så länge. Resa är lika viktigt för mej som luften jag andas. Genom resor får jag glädje, livsenergi, nya tankar och ideer.

Gillar inte att flyga så bussresor har varit min melodi i många många år.  Visst finns det plaster på jorden jag vill se och uppleva som ligger för långt bort för bussresa. Som Alaska till exempel men det finns å andra sidan så mycket jag vill se på närmare håll och innan jag hunnit avverka Skottland, Irland, Wien, Prag, Sicilien, Malta osv lär jag vara pensionär, giktbruten, halvblind och totalt dement………………

Varför det blev just Budapest just denna gången är lite svårt förklara. Har ju redan varit där ett par gånger innan. Men man hinner knappast avverka en huvudstad på ett par dagar så det fanns kvar att utforska så att säga. Dottern o jag hade pratat en längre tid om att nu tänkte vi minnsann inte låta arbetslöshet/dåligt med pengar längre hindra oss från att resa. Så när jag fick sommarjobb blev det planera av. Skulle ha ett glapp på tre veckor mellan praktik och sommarjobb så en veckas bussresa borde hinnas med.  Pengar hade vi lagt undan så gått vi kunnat hela tiden. Så det skulle räcka. Men vart skulle vi resa. Eftersom tiden innan semesterresan var knapp fick vi välja bland de restresor som fanns.  Har åkt med lite olika bussbolag men oftast eller till 95 % med Scandorama så det var deras hemsida vi klickade in oss på för att kolla restreseutbudet. http://www.scandorama.se/boka-resa.asp?target=sistamin&resa=lastminute

Valet var trots allt inte så svårt. Hade varit 2 gånger förut i Budapest, första gången endast en halv dag när vi reste runt i Ungern. Andra gången 3 dagar 2005 så det var ju ett tag sedan. Dottern var på den resan rätt sjuk och mindes i nuläget inte så mycket av själva resan. Alltså hög tid att återvända. Dessutom var det oktober förra gången och nu skulle det bli trevligt se staden i vår/sommarfärger.

Packade varsin resväska halvfull – måste ju ha plats för ev inhandlade varor. Av någon underlig anledning tycks alltid någon ny väska och några nya skor finna vägen till våra väskor. Hellre sådana souvenirer än någon liten trä-sak med Budapest i tryck ovanpå och made i Taiwan på undersidan 🙂 Foton på inhandlat lär komma med i kommande bloggar.

Ställde  klockan på 04.15 på Lördagens morgon och fick skjuts  ner till järnvägsstationen  där Scandoramas anslutningsbuss plockade upp oss 05.00.  Vi var trots den tidiga morgonen idel leenden och spända av förväntan inför resan. Innan vi anlände till Malmö var anslutningsbussen full av förväntasfulla resenärer som alla skulle på olika håll ut i Europa.  Väl nerkomna hade vi god tid på oss att besöka Öresundsterminalen fina toaletter.

Efter över 30 resor med Scandorama ( blir lite olika summa när jag räknar men tror detta var min 34:e resa med bolaget och dotterns 16:e) så känner vi igen en hel del chaufförer och guider. Vi blev båda positivt överraskade när vi upptäckte att guiden som vi skulle resa med till Budapest var samma underbart glada begåvade tjej som vi reste med till ”Slott och Vin i Ungern” 2005.

Strax efter åtta på morgonen startade bussen och när vi så rullar ut på Öresundsbron känner man att semestern officiellt har börjat. Färden genom Danmark går i solsken och ca 10 plusgrader. Vi passar på att äta varsin tunnbrödsrulle med philiadelpiaost och skinka som dottern gjorde i arla gryningen hemma i köket. Jag sitter vid fönstret och vi befinner oss ett par stolsrader bakom bussens bakdörr på höger sida. Kanske oviktigt information tycker ni men det är mycket medvetet och mycket viktigt 🙂 Med rotationssystemet som scandorama har så medför detta att vi sista resdagen förmodligen kommer att befinna oss rätt långt fram i bussen. Ett system som vi båda tycker är utmärkt även om en del resenärer ständigt klagar. Men i vissa falla tror jag att det är människor som måste klaga för klagandes skull.

Denna bussresa har många ”smågrupper” alltså där flera par reser ihop och det ökar ljudnivån avsevärt i bussen. Trots det hör vi mycket väl det pysande ljudet när en plåtburk öppnas. Funderar lite på om dessa människor även i normala fall hemma startar lördagsmornarna med att dricka 3 – 4 starköl/ wiskeyhuttar………… nä tror inte det. Vi har väl alla våra traditioner att ”fira” semestern på.

Bussen från Bergkvara är ren snygg och modern så resan kommer att bli bekväm.http://www.bergkvarabuss.se/se/bussar-turistbuss.php

Åter till Danmark. Dottern roar sig med att räkna fasaner på åkrarna vi far förbi. Själv lyssnar jag på guiden samtidigt som jag löser lite korsord. Åker med färjan ”Prins Joacim” över Gedser & Rostock. Gungar inget alls vilket är en befrielse för oss två som har lätt för att bli sjösjuka. Delar på en tallrik Pommes och currywurst stående vid ett bord utmed spelautomaterna.

Sprang hastigt inom färjans affärer men handlar inget. Är inte prisvärt längre som det var förr i tiden. Går i stället upp en våning och sätter oss för att spela lite kort. Chicago hade vi tänkt oss men får oss istället ett gott skratt för kortleken jag fyndat på loppis en gång visar sig ha 2 ruteress och 2 hjärterknektar bland lite andra dubbletter och i gengäld saknas 6or och 7or………………..

Väl iland tycks alla lyda guidens uppmaning till vila och en efter en tycks slumra in medans bussen tar oss ner mot Berlin. Även vi slumrar in 20 – 30 minuter men väcks av någons mobil som ringer – va? är det inte hyfs numera att ha ljudet av på sina mobilen i dylika sammanhang. Tack o lov verkar de flesta ha ljudet av  för det skulle blivit ett evigt pipande annars av alla sms ”välkommen till Danmark/Tyskland osv” Passerar Berlin strax runt 16.00 tiden och då har vi hunnit med en ”kisse/fika – paus” där vi bland annat inhandlade mer vatten. Guiden berättar om utflykter och middagar som kan bokas under resans gång. Kanske kan vi kallas smitare och illojala men vi skall ej med på några utflykter denna resan. En del av dem gjorde vi 2005 och nu skall vi se Budapest på egen hand. Ytterligare en paus runt 18.tiden hinns med där jag inhandlar en tysk skvallertidning – alltid lika kul läsa vad de skriver om vårt svenska kungahus utomlands. Dottern inhandlar en för henne viktig del på resan………….

19:30 är vi framme i Usti nad Laben………..ja staden heter faktiskt så där vi skall övernatta i Tjeckien. Trots att man direkt tänker på en ökänd karl när någon säger stadens namn. 🙂 Hotellet är i kedjan Best Western så rummen är fina även om sängarna är stenhårda. Byter snabbt om och fräschar till oss innan vi går ner för att äta den framdukade middagen som ingår i resans pris. Sallad till förrätt, Kycklingfile till varmrätt och Sachertårta till efterrätt.  Som middagssällskap hade vi ett äldre mycket trevligt par från Svolvær, Norge . Blev ett muntert samtal då mina två andra barn faktiskt varit där uppe och klättrat. Världen är allt bra liten. Mätta och belåtna somnar vi snabbt.