3 Boktips

”Nej! Jag vill inte gå med i en bokcirkel” av Virginia Ironside. 265 sidor skriven i dagboksform. Där vi under två års tid får följa Marie Sharp nyss fyllda 60 år. Om svårigheterna och utmaningen med att bli äldre, få barnbarn, acceptera singellivet men framför allt lära sig älska sig själv. Utspelar sig i London i nutid. Lättsam, underhållande och läsvärd.

”Anonyma skoälskares klubb” av Beth Harbinson. Bara titeln gjorde att jag föll för boken. 370 sidor som många gånger får mej att le och stundtals även skratta högt.  Fyra olika kvinnor men med samma skostorlek. Alla älskar de skor men av olika orsaker får de svårt bekosta sitt nöje. Utspelar sig i nutid i Washington DC. Nå? Hade ni besvarat denna annonsen på nätet ” Är du som jag? Älskar skor men har inte råd köpa vad du vill? Om du har storlek 38 och är intresserad av att byta dina Manolos mot Maglis etc. så ses vi på tisdagskvällar. Kanske kan vi hjälpa varandra……… Svar till Anonyma skoälskares klubb” Om ditt svar är JA…….. läs boken. 🙂

Om de andra två är lättlästa moderna böcker är detta en mera klassisk skriven roman. ”Välsignade Ost” av Sarah Kate Lynch utspelar sig på Irland. Svårt att beskriva innehållet mer än att det verkligen handlar om ost. Kärlek, sorg, generationer, hantverk och livets stora gåta. Allt ryms i denna helt underbara roman skriven med fingertoppskänsla som griper tag i en.  330 sidor som man önskar aldrig togo slut. ”På en liten gård på Irland sker det förunderliga ting. Medan musiken ur Sound of Music strömmar ur högtalarna mjölkar höggravida ogifta mjölkerskor de förnöjda korna. Därefter tillför farbröderna Corrie och Feésin sin egen magi och resultatet blir gudomligt goda och världsberömda ostar”

Annonser

Dagens boktips

Dagens boktips är inte en bok utan två. Deckare denna gången. Den ena en lättsam bagatell som inte lämnar några varaktiga spår. Medans den andre kryper in under skinnet och stannar där. Går bara inte att glömma.

Vi börjar med den lättsammare. Heather Graham ”Bilden av Sheila” Som de flesta av mina nyförvärv av böcker nu för tiden inköptes denna på Röda Korset. Av det humana priset på 5:-. En lättsam deckare passande för när man är på resande fot. Lästes under senaste Boråsresan. Utspelas i nutid i Key Largo Florida på typiskt USA-manér. Alltså en grupp av 30åringar som har någon form av återförening.  Där Shelia då är försvunnen och ”bilden” de andra har av henne visar sig stämma illa med verkligheten. Efter halva boken och ett antal dödsfall misstänker alla varandra eller försöker övertala sig själva att ”inte” misstänka varandra. Klart underhållande. Klart läsvärd som reslektyr men lämnar som sagt inga djupare spår i min läsarsjäl.

Desto djupare har den andra boken gripit tag i mej. Läste den i höstas och den lämnar mej ingen ro. Vill absolut inte lämna den ifrån mej som annars brukligt – oftast till någon av barna. Vill inte ens låna ut den. Vill absolut läsa om den. Önskar att jag hade den oläst. Vill varmt rekommendera den men har haft så svårt veta hur jag skulle formulera mej att den blivit liggandes.

”Ett sista livstecken” skriven av Hannah Nyala. Full av visdom och tänkvärda meningar som gör att man måste lägga boken ifrån sig stundtals för att riktigt ta in och smälta. Stundtals vill man absolut å andra sidan inte ta ögonen från bokens sidor. Den är hissnande gripande så till den grad att man bokstavligen tappar andan.  Utspelar sig bland bergen i Wyoming tillsammans med klättringsmänniskor. Bara en sådan sak ! Hur övervinner man höjdrädsla samtidigt som man kämpar för sitt liv? Hur mycket tål ens kropp innan livslågan helt släckts? Den mentala styrkan och den fysiska styrkan tävlar om att minsann inte vara den som ger upp först. Förresten ”ger upp” ingår ej i huvudpersonens vokabulär.  En deckare men ändå inte. Jodå döda kroppar finns och gåtan om vem och varför svävar hela tiden som olyckskorpar över bokens sidor. Men kampen om överlevnad och hur man överlever tar över. Vem o varför får en underordnad betydelse.  Kan bara säga LÄS DEN!

Alison Lapper

Vill tipsa om en bok man inte lägger ifrån sig förrän man läst ut den.

”Mitt liv i mina händer” av Alison Lapper.

Boken är skriven av Alison Lapper som föddes 1965 utan armar och med för korta ben. I ett land inte så långt från oss nämligen i Storbritannien. Hennes familj lämnar bort henne och under hennes första 19 år lever och bor hon på institutioner för handikappade..

Varför köper man alls en sådan här bok kanske någon undrar. Tja jag har alltid gillat äkta böcker om och av äkta människor och någon mer äkta än Alison Lapper får man nog leta länge efter. Såg en dokumentär om henne för något år sedan på tv där det främst handlade om att hon inte skulle få ta hand om sin son och när jag så fann boken här i vår kände jag igen både fotot på framsidan och hennes namn.

Allt efter hand som jag läste boken slog mig två tankar.

* Hur illa människor beter sig när de har fysiskt övertag……….vilken jag kan tycka vittnar om psykiskt underläge.

* Beundran för Alison Lapper och i o med det skam över mina egna beklaganden i livet.

Väl i boken som jag trodde kunde ge en input av ödmjukhet upptäcker jag istället att högsta vinsten i livet torde vara att älska sin egen kropp precis som den är. Eller som i min ålder – den kropp som den blir förändrad till.

Slutligen ett citat från bokens sida 167

”Det är bara samhället och icke-handikappade människor som har en negativ syn på handikapp och anser att de borde utrotas från jordens yta. Till alla lycka för mig var det inte kriminellt att föda ett handikappat barn med det finns oroväckande strömningar i tiden som tyder på att det bli så i framtiden”

Jag ryser…………………………….

Published in: on juli 14, 2011 at 6:22 e m  Comments (4)  
Tags: , ,

Boktips

Över en vecka sedan jag läste klart den här deckaren av Gretelise Holm men den lämnar inte mina tankar.

”Paranoia” som titeln är liknar ingen annan deckare jag läst de senaste åren. Lättläst med ett stort persongalleri. Gretelise Holm lyckas få med alla ingredienser som toppar kvällstidningarnas löpsedlar – traffickingen, öststatsinvandringen, klimateriekvinnors yrkesdilemma, psykisk ostabilitet, självmord, pengahunger, barnmisshandel, homosexualitet. Allt detta i bakgrunden av en tidingsredaktion i dalande i kampen mot nättidningarna.

Utgiven på piratförlaget 2002 är den trots sina 8 år hyperaktuell.

Gretelise Holm själv har som så många andra deckarförfattare en journalistkarriär i grunden. Men till skillnad från svenska journalister en uppfriskande härlig rytm i språket som jag gärna vill härleda till att hon är danska.

Är här någon annan som läst boken eller någon annan titel av Gretelise Holm?

Published in: on oktober 11, 2010 at 7:50 f m  Comments (1)  
Tags: , ,

Dagens Boktips

Dagens boktips är en bok i större format. Nämligen 21 cm bred 30 cm hög och hela 3 1/2 cm tjock.

Handlar om en av mina idoler Björn Skifs.

Boken med titeln ”Björn Skifs underhållande irrfärder” är sammanställd av Mikael Forslund och Lars Åkerström.  De 420 sidorna är fullspäckade av foton, texter, tidningsurklipp, tabeller, historier, uttalande, gamla annonser och annan kuriosa. Helt underbart var det att komma till sidan 110 och där finna spelplanen för maj – augusti 1974………och beviset på att det verkligen var den 3:e augusti  1974 som jag stod längst fram nedanför scenen i Silverdalen Älmhult och skrek mej hes. Blåblus och Björn var ju såååååå söta och underbara.

Inte bara det. Boken bjuder på många överraskningar. Bland annat en CD med radioinspelningar. Helt underbart.

En sån kick för en mogen kvinna med smått nostalgi-freekaktigt beteende.

Vet ingen annan svensk artist med sån bredd. Älskar honom i ”Drömkåken”. Hans humor gör sej gällande på många olika vis. Minns ni Gäster med gester?  Sångerna är oförglömliga och många artister världen över sjunger dem. Ingen ide räkna upp dem här.

Köp och läs boken. Lyssna på CD och njut njut njut…………

Hackspettar

Ingen dold syftning utan tänker skriva om just vad rubriken säger – Hackspettar.

Är uppväxt i ett mindre samhälle, född i en ännu mindre ”by”. Men trots detta så har jag aldrig förr bott med åkrar och skog som absolut närmaste granne. Inte förrän jag flyttade ner till Mannen för 18 månader sedan.

Var alltså inte enbart landskapet Blekinge som var obekant för mej. Ändå när jag körde in på uppfarten med det grova singlet gjorde ljudet att jag förflyttades upp till Gelleråsen. I tankarna var jag barn på besök hos mormor & morfar. Denna känsla förstärktes när jag klev ur bilen och hörde suset i björkarnas takkronor. När jag tog de få stegen uppför stentrappan och in genom dörren bar jag med mej känslan av ”att komma hem – (till mormor & morfar)” . Omgärdad av kärlek. Inte undra på att jag genast trivdes här hos Mannen.

Har alltid varit fascinerad av fåglar – fast någon fågelskådare kan man knappast kalla mej. Men fågelbord har jag på nära avstånd från sovrumsfönstret. Där innanför sitter jag och katten Lukas sida vid sida och tittar beundrande på småfåglarna. Fast av olika anledningar. Lukas ser det väl mer som byte och mat än vad jag gör *skrattar*

Till hjälp har jag på fönsterbrädan liggandes en alldeles utmärkt fågelbok. ”Nordens fåglar” utgiven av Norstedts  och sammanställd av Roland Staav & Thord Fransson. Där varje fågel är utförligt artbeskriven med utseende, uppträdande,läten,flyttning, övervintring, fortplantning , föda osv. Över 700 färgteckningar. 280 färgfotografier samt 275 utbredningskartor.

Alla har vi väl någon gång hört hackspettarnas hackande, åtminstone vi som trivs med att vara ute i skog och mark. Så även jag. Men att se dem på nära håll är svårare. Redan förra vintern upptäckte jag till min stora glädje att ”Större Hackspett” kom tidiga mornar till fågelbordet för mat. Hackspettarnas färgprakt och hur Gröngölingen ser ut det visste jag innan.  Men kollade likväl i min fina fågelbok för att lära mer.

Så i förra veckan när jag gick ner till staden, (en lagom nätt liten promenad på ca 6 km) så hörde jag hackande på mycket nära håll. Ja först trodde jag inte det var ett hackande från en hackspett utan att någon på en gård hamrade. Såg mej omkring men husen låg inte så nära vägen och inga människor såg jag heller av. Nu är väl inte min hörsel helt perfekt på bägge öronen längre så jag stod blickstilla i ett försök att lokalisera varifrån ljudet kom. Tog en bra stund att upptäckte fågeln på trädstammen tvärs över vägen. Hade den digitala systemkameran runt halsen. Smög över vägen med kameran i högsta beredskap. Men det var en finurlig rackare som visserligen inte slutade hacka men han förflyttade sej runt trädstammen så han försvann ur mitt synfält. Varvid jag inte har nåt riktigt fotobevis.

Tittar ni riktigt noga ser ni dock den helsvarta fågeln med skarpt vita näbben. Detta var alltså en Spillkråka. Kollade fågelboken när jag kom hem och fick lära mej ytterligare lite. 45 – 57 cm stor………..Inte undra på att hackandet hördes lång väg.

Dagens boktips

”Krigskamrater” av Jeane Westin.

Även denna roman är på ca 600 sidor.

Där vi får följa fyra kvinnor under andra värlskriget. De här fyra kvinnorna kommer från helt olika miljöer men träffas när de mönstrar på som de första kvinnliga officersaspiranterna  i US Army. 

Page som är generaldotter och som egentligen anser att kvinnor skall sköta hemmet istället för iklä sej uniform. Bunny som dras till fel män hela tiden. Jill som hela tiden måste vara bäst åtminstone i sina egna ögon. Elisabeth som är stjärnmannekäng men full med problem. De hamnar efter ett tag alla på olika ställen. Page i London, Jill i Italien, Bunny i Australien och Elisabeth blir kvar i Amerika.

Romanen är späckad av snabba vändingar och mycket prat men allra mest handlar den om vänskapen kvinnor emellan.

Författaren Jeane Westin en amerikanska som själv tjänade i Womens Army Corps under åren 1951 – 1957 deltog bland annat som kryptotelegrafist under Koreakriget. Hon har även tjänsgjort i Pentagon och andra militära staber. Så mycket mer vet jag inte om henne. Men detta visar ju att hon är insatt i vad hon skriver om.

Published in: on mars 20, 2010 at 3:30 e m  Kommentera  
Tags: , , ,

Dagens boktips

”Lågan som brinner” av Nancy Zaroluis köpte jag redan i början av 80talet, läste den två gånger rätt snart efter varandra och den lämnade ej mitt inre. Kan fortfarande känna bomullsludd-smaken i munnen.

640 sidor som berör på varje sida.  Vi befinner oss i Nordamerika i mitten av 1800-talet. Här vi får följa  Sabra Palfrey från det hon fattig och ensam som 16åring klarar sej igenom livet kantat av förnedring, förtryck,invandrarfientlighet  jämnsidigt med Amerikas väg genom historien med industrialismens intåg och inbördeskrig. Jag har gråtit tårar på bokens sidor. Kännt trötthetens i axlarna som sympati för Sabras mödor. Det har vänt sej i magen på mej av rädsla för vad hon fick utstå. Kanske har jag ovanligt lätt för att leva mej in i en historia men för det krävs att historien är välskriven och det är verkligen ”Lågan som brinner”.

citat från sidan 204

” Sommaren kom och med den hettan. Väverisalen fem våningar upp var till coh med hetare än spinnerisalen. Man fick inte öppna fönstren. De var i själva verket förspikade för att man ville försöka  vidmakthålla en ständig fuktighet för att trådarna inte skulle gå av. Flickorna stoppade in näsdukar i ärmarna för att torka sig  i ansiktet och om halsen med, de knäppte upp de översta knapparna i sina klänningsliv så långt anständigheten medgav och de plaskade vatten  i ansiktet som de hämtade i ämbaret borta vid trappan.

Om kvällarna låg Sabra i det kvävande heta sovrummet och tänkte på januari: snö och is. Som alla de andra sov hon naken. Mrs Clapham ogillade det, men hon var maktlös, hon kunde inte tvinga igenom en order om nattkläder mot människor som så uppenbart plågades. Sabra vande sig vid anblicken av naket kött: det spelade ingen roll, här var det inte fråga om blygsamhet, inget annat spelade någon roll än att få lindring undan den kvävande hettan. Hon kunde inte få ner sin mat, hon blev blekare och magrare och fick skuggor under ögonen och själva ögonen fick den glasartade blicken hos ett stumt kreatur som inte kan förstå eller undkomma sin plåga”

Nancy Zaroulis har jag aldrig sett som författare av något annat verk och vet inte så mycket om henne mer än att hon jobbat som redaktör både i Boston och i New York.

Finns dels på våra bibliotek men var inne o kollade på tradera & blocket och där ligger flera inne till försäljning.

Published in: on mars 19, 2010 at 9:57 f m  Kommentera  
Tags: , , , , ,

Dagens Boktips

De flesta i min ålder som läser böcker har någon gång läst en Alistair Maclean. Jag har läst de flesta verken av författaren och denna bok är favoriten.
”Stormflod” denna utgåvan tryckt 1985. Men de trycks ju om o om igen även i pocket så det vore inte så svårt få tag på den. Vet dessutom att biblioteken har denne författaren.
Inköpt av mej 1986 och sträckläst under en lasarettvistelse.
Många av Alistair Macleans böcker har blivit filmade , hur det är med denne vet jag ej och jag föredrar likväl böckerna.
Var barnvakt åt en Holländsk familj på 70talet och har besökt Holland så miljön känns inte allt för främmande.
”Ett bombattentat av en internationell terroristorganisation försätter Schiphol, Amsterdams flygplats, helt under vatten. Men det är bara början. Terroristligan hotar att sätta hela Holland under vatten…. Utpressning och flera attentat mot landets känsliga atlantvallar skapar panik hos befolkningen och regeringen. Kommissarie Peter van Effen, säkerhetspolis och bombexpert, lyckas nästla sig in i terroristgruppen………”
Fortfarande aktuellt tema med andra ord.

Published in: on mars 3, 2010 at 8:47 f m  Kommentera  
Tags: , , ,

Dagens boktips

Simone Berteaut ” Piaf” utkom 1969 första gången men ges hela tiden ut i nya upplagor. Den jag har är i pocket.

Tror de allra flesta vet vem Edith Piaf var 19/12 1915 – 11/10 1963, den franska sång-stjärnan med den stora rösten i den lilla kroppen.

Det här är boken där hennes liv berättas från ungdomen till hennes död är alltså skriven av Simone Berteaut som var Edith Piafs halvsyster och vän. De tidiga barnaåren finns berättad i en annan bok ”Momone” även den skriven av Simone Berteaut. ”Momone” kom ut först 1973 men det kan vara en fördel läsa den boken först.

Nu åter till ”Piaf”. Boken är på dryga 400 sidor och innehåller en hel del fotografier. Än om man inte är någon fan av Edith Piafs musik så har man stor behållning av boken. En härlig upplevelse för alla Paris-älskare

En stycke historia som bitvis kan klassas som överkurs men bitvis som allmänkunskap. Boken är lättläst och humoristisk.  Läste den första gången som 16åring och har sedan läst om den ett par gånger.

Utdrag ur sidan 184 ur boken Piaf

”Edith skålade med lägerkommendanten ”för Stalingrad”, ”för segern” och allt vad han föreslog, sedan sa hon. -Herr Överste, jag skulle vilja be om en sak. -Det beviljas i förväg, sa han och slog ihop klackarna. -Jag skulle vilja ha ett minne från den här resan: ett fotografi tillsammans med er och ett med mina fångar.  Tysken gick med på det. Och när de kom till Paris gav Edtih fotografierna till Andree. Fotot med fångarna förstorades och vartenda ansikte klipptes ut och klistrades på falska identitetskort och intyg om arbetstjänst i Tyskland. Edith bad att få resa tillbaka till lägret. Det fick hon. Och Andree stoppade in alla de falska papperen i sin sminkväska som hade dubbla bottnar och lyckades smuggla in dem till fångarna. De som rymde klarade sej tack vare papperen. Några räddades med hjälp av dem. Edith och madame Bigeard gjorde om kuppen när tillfälle gavs. Och Edtih sa ”Nej jag har aldrig jobbat i motståndsrörelsen, men jag har hjälpt mina soldater”………..

Fascinerande eller hur!

Hittar ni mot all förmodan inte boken varken på bokhandeln eller på loppis så finns den garanterat på landets alla bibliotek.

Published in: on mars 1, 2010 at 3:53 e m  Kommentera  
Tags: , , , , , ,