1987

På tv4 ikväll startade en ny serie som jag gav chansen genom att se första avsnittet och hade Ni varit bekant med mej så förstår Ni hur unikt detta är ….. serien är svensk. ”Hälsningar ifrån” och ikväll var året 1987. Ler och gruvar mej på en och samma gång. Så mycket man glömt och så mycket man kommer ihåg.

Tillbakablick med kläder, musik, inredning, mat osv som väcker upp ens egna minnen. Alltså en serie som jag kan rekommendera. Missade Ni detta så finns avsnittet på tv4 play.

Mitt 1987 det året jag fyllde 30 år hände en hel del i mitt liv. Jag flyttade norröver. Fick ett nytt yrke och en ny anställning. Började nämligen köra bokbuss. Bara tanken slå ihop två av mina största nöjen – köra tungt fordon och läsa böcker.

Särskilt modemedveten har jag aldrig varit, har haft min egen stil och säker med det. De uppsprayade håren, stora smyckena och enorma axelvaddarna var aldrig nåt för mej. All 80talsmusik tilltalade inte heller mej – höll fast i 60-70talsmusiken fortfarande då. Flygande Jacob tyckte jag absolut inte om och mikro hade jag ingen och har fortfarande ingen. Har klarat mej alldeles utmärkt utan.

Så saknar jag 1987…. njae inte särskilt. Saknade mina vänner från Kristianstad. Var rätt ensam i min nya stad. Tack och lov att jag hade min älskade Golden tik.

 

Annonser
Published in: on april 12, 2018 at 8:02 e m  Comments (3)  
Tags: , ,

Andra andningen

Ålderns höst har infunnit sig för mej. Bra eller dåligt!

Svårt säga. Känner mest att ett inre lugn breder ut sig på ett sätt som aldrig funnits förr. Jag behöver inte längre ”göra något” för att det där lugnet skall lägra mej. Behöver ej djupandas, ej blunda, ej gå åt sidan, ej gråta ut… inget av knepen jag genom åren använt.

Hur detta kommit sej, hur jag kommit hit, är svårt att säga. Kanske är det bara ett resultat att jag för några år sedan gav upp kampen. Ville bara ha lugn och ro.

Skalade av ”måsten”. Avskaffade de onda känslorna såsom hat, ilska, stress. Tog tid men var inte fullt så svårt som jag trott. Absolut inte omöjligt som en del påstår och tror. Befriande att slippa sådant som tar mer energi än vad jag har. Har fortfarande mer att jobba med. Alldeles för mycket oro.

Så man kan säga att jag sparar på mina resurser. Eller i allafall gör ett gott försök. Vinsten är  mer tid och inre välmående.

Om detta nu har med åldern att göra är osäkert men anar att det är så. Eller kanske det helt enkelt beror på att jag rår mej själv efter att haft ansvar för barn de senaste 30 åren.

Helt klart en stor omställning som vid första anblicken är enbart negativ men eftersom det inte finns något valalternativ för man vackert inrätta sig på bästa sätt. Att enbart ha ansvar för sin egen person är oerhört ovant. Vem är jag? Vad är mina behov? Vad vill jag?

Har inga svar, hittills vet jag bara att helt plötsligt finns det för mycket tid. Dygnet tycks bestå av så otroligt många fler timmar.

 

 

Published in: on april 11, 2018 at 8:18 e m  Comments (3)  
Tags: ,