På insidan


Folk har nog i allmänhet sett mej som stark när jag var ung, smal och aktiv både arbetsmässigt, socialt och på fritiden. Såg nog mej själv oxå som stark om jag nu ens tänkte i de termerna. Men allt efter åren gått och jag tagit mej igenom livets dalgångar, svårigheter och utmaningar – är ju så livet är för de flesta – så har bilden av mej förändrats. I allafall inom mej själv. Har inte smitit ifrån ansvar eller plikter. Men det har tagit mej hårt – det som kallas livet. Masken utåt som var så hård och fast krackelerade när jag fyllde 50 och jag tillät mej själv inför ett fåtal vänner visa mina tårar och min smärta. Underbara vänner som förvånande nog tyckte om mej och som återkom för att fira min 60årsdag. Deras leende och vänskap la sig som bomull runt mitt hjärta- Är dem så tacksam. Allt eftersom åren gått och de gråa håren ökat precis som antalet kilon så har jag sett mej själv som svagare och svagare som person. Inser att nu när jag är medveten om mina svagheter gör detta att jag är mer mottaglig för kritik särskilt om den återkommer om o om igen. Försöker att inte ta åt mej, försöker säga till mej själv att det är personen som vräker ur sig skiten som har problem o inte jag. Men samtidigt kan jag inte låta bli fundera över om personen hade sagt detsamma till mej om jag varit yngre smalare och gladare i sinnet. För många år sedan när min åsikt, mina erfarenheter mina tankar och min smak var skit, fel,obegriplig, lögn – då tystnade jag till slut. Behöll allt inom mej och fogade mej utåt allt för ”husfridens” skull. Tog mej hårt men tog mej bort från detta och den gamla ”jag” började komma fram eller ska man säga rätta jaget! Nu när jag åter hamnat där mina tankar, kunskaper, erfarenheter är felaktiga, osanna, bristande, så är jag åter på väg in i tystnaden och jag har förbaske mig inte gjort mej förtjänt av detta. Är för gammal och för trött för att tystna och foga mej men vet ingen annan väg. Är i en situation som jag inte ser nån väg ur….Energin och livslusten dalar allt mer. Stressen på mej sänker  mitt immunförsvar och just nu visar sig detta i en kraftig envis virusinfektion.

 

Annonser
Published in: on mars 1, 2017 at 11:02 f m  Comments (3)  
Tags: ,

The URI to TrackBack this entry is: https://3pa2.wordpress.com/2017/03/01/pa-insidan/trackback/

RSS feed for comments on this post.

3 kommentarerLämna en kommentar

  1. Men Kära, kära du!! Blir så ledsen av att läsa hur du har det! Nu har det visserligen gått nästan 2 månader sen du skrev inlägget, så jag vet inte hur du mår nu, men jag hoppas att våren för med sig lite positiva ”vibbar” till dig! Kram!!!

    • Denna gången är det inte en partner som kränker utan ”chefen”

      • Inte så värst mycket bättre… fast kanske liiite lättare att ha distans till… Hoppas det blir bättre – på det jobbet eller ett annat!


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: