Folk de pratar och pratar………….


Folk de pratar så mycket. En del enbart för pratandets skull, en del för att det är deras arbete, en del för att de har något att säga men oftast för att de inte har något att säga….

Med folk eller man syftar jag på folk i allmänhet och gemene man. Med andra ord är även kvinnor inberäknade, ifall nu någon till äventyrs undrade.

Överlag så litar jag ej på folk. Lyssnar och tar in mer än orden de säger. Kroppsspråket, gesterna, minerna, hållningen, ljudstyrkan, ordvalet osv. En del säger emot sig själva och inte bara genom orden.

En del prat är rena nonsens, en del oviktigt, en del sladder, en del pratar enbart om sig själva, en del pratar bara om andra, något är intressant & lärorikt och ett fåtal är väsentligt.

Varför är det så här då? Samspråk, dialoger, monologer är en del av kulturen.

Om jag nu skall ta ett exempel så är det lättast tänka sig de fraser som visar att människor bryr sig eller rättare sagt borde visa att människor bryr sig. Ni vet de där fraserna ”Var rädd om dig” ”Sköt om dig” ”Krya på dig” ”Saknar dig” osv osv.

Har väldigt svårt tro på de där orden. Visst, jag tar dem till mig men för vad de är. Sagda för artighetens skull, av kulturen, av sedvänjor, av tradition, för att vara snälla, för egen vinnings skull men ytterst sällan sagda från hjärtats djup.

Känslan saknas, blicken är inte med, vibbarna är frånvarande osv.

”Jag tycker om dig” de viktigaste orden i världen kanske. Lätta att ta till sig från ett barn uppkrupet i knät med armarna om ens hals. Då orden är ärliga, varma och blicken stadigt förankrad i ens egna ögon.

Men annars då…….. njae.  Sagda minuten efter hårda elaka ord kommit ur samma mun. Nä tror ej på dem. Sagda med medlidandet & nedlåtenhet drypande i varje stavelse. Nä tror ej på dem. Sagda för att man själv är kall och avvisande, omedgörlig. Nä tror ej på dem. Sagda som svar för att man själv just sagt orden. Nä tror ej på dem.

Sagda på annat sätt än genom ord från munnen. Jo försöker tro. Sagda men en annat tonfall och ljudnivå än annars. Jo försöker tro. Sagda medan ögonen borrar sig djupt in i mina. Så långt in så själen berörs och hjärtat blir varmt. Ja då men först då tror jag på dem.

Annonser
Published in: on januari 13, 2015 at 1:36 e m  Comments (1)  
Tags:

The URI to TrackBack this entry is: https://3pa2.wordpress.com/2015/01/13/folk-de-pratar-och-pratar/trackback/

RSS feed for comments on this post.

One CommentLämna en kommentar

  1. Ja, ord utan handling som säger samma som orden är inte mycket värda… likaså när kroppsspråk, betoning o s v inte stämmer med vad munnen säger…! Håller fullständigt med dig!
    Men… jag har upptäckt med mig själv nu när jag är utbränd att trots att jag menar vad jag säger så avspeglar det sig inte riktigt i hur jag säger det – helt enkelt för att jag är för slut i huvudet och trött… så ibland kan det nog vara bra att inte läsa in för mycket i hur folk säger saker…


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: