Känslor. Egna och andras.

Minns Ni vad Per Gessle sjöng ”Här kommer alla känslorna på en o samma gå-å-å-å-ng” 🙂

Rena kaoset med andra ord. Hör förmodligen ungdomen till. Då tyckte man att det var livet – rusig av alla känslor som dansade i knoppen & kroppen. Numera som sansad mogen dam eller i allafall kvinna vill jag stanna en stund i varje känsla. Bara vara i den och njuta. (finns det där ordet egentligen ”iallafall” eller är det bara jag som envisas med att använda det i tid o otid?)

Passion och drama har fått sparken när lugnet klev innanför dörren. Kan man byta ut en känsla bara så där mot en annan eller blir man fattigare på känslor vartefter? Känslokall och kylslagen har jag fått höra om mig genom åren men det har inte stämt. Bara för att jag inte bums visar mina känslor betyder ju inte att jag saknar känslor.

Finns det ett djup i känslan, ett djup att omslutas av och landa i! Är jag beredd utforska det? Frågor som tål funderas över och inte låta känslorna rusa iväg med en. Är väl just detta som gör människor till vad de är. Hur man tillåter sig känna känslor. Utan att agera ut dem, utan att påyvla andra människor dem. Sina egna känslor bör man hantera varsamt. För att lättare kunna stå bredvid utan att låta sig köras över av andras känslor.

Att vara mottaglig för andras sinnesstämningar är många gånger jobbigt. Man har liksom nog av sina egna. Är det nära&kära så är det lätt bry sig om och kanske försöka lindra andras plågor. Svårare  med människor man varken har relation till eller bryr sig om. Att vara den som ständigt vårdar om andras känslor är slitsamt särskilt om man inte får samma omvårdnad tillbaka.

Att ha någon nära som tillåter en vara i sina känslor är ”guld värt”. Lika mycket att tillåtas skratta som att gråta. Att tvingas lägga band på sina känslor & sinnesstämningar hämmar en själv. Att inte kunna få lov vara ledsen, glad , pirrig, förväntansfull, besviken, sorgsen osv. gör att ens egen utveckling stannar av. Är man då i en relation där den ena hämmas av den andre kan inte heller relationen utvecklas och fördjupas. Den som hämmas blir sluten och förstummas medan den som hämmar blir frustrerad och dennes maktbegär växer.  Relationen blir osund.

Önskar alla människor tillåtelse att landa i sina känslor och att vara i en relation där känslor tillåts visas. Värna om era egna känslor likväl som dennes känslor ni är i relation med.

För som sagt. Att leva med någon som tillåter dig utvecklas och verkligen ”känna” är guld värt.  Den gamla klyschan ”kvalitét framför kvantitet” gäller i äkta relationer. Oavsett om det är en vänskapsrelation eller en kärleksrelation.  Visst förstår jag att livskvalité ser olika ut för olika människor beroende på var i livet de är. För mig just nu är livskvalité att bara få vara – i närheten och i känslan. Utan prestationskrav och utan att behöva dölja mina känslor.

Annonser
Published in: on juni 28, 2014 at 9:49 f m  Comments (3)  
Tags: , ,

Macro

Har verkligen längtat efter att fotografera mer. Inspirationen har saknas och just när det gäller macro har jag tappat lite av tekniken. Längtar efter att dottra kommer ner från Örnsköldvik , så vi kan ut på lite foto-äventyr. Hon är proffs och kan alltid svara på mina frågor, ge lite tips och påminna gamla mamma om hur man ” gjorde nu igen”.

Har en hel del idéer om fotomotiv framöver men än så länge behåller jag dem för mig själv.

På förmiddagen när det ännu var uppehåll var jag ute en liten sväng med macro i näven – är så tungt. Men insåg rätt snart att jag måste öva öva öva och ta med stativet när jag går ut näst.

140624 021

140624 023

140624 049

Tanken under eftermiddagen var att med cykel ta mig iväg för lite detaljfotografering av ”plåt” främst i svart-vitt men ett häftigt störtregn satte stopp för de planerna. Så jag tränade lite inomhusfotografering med macro istället.

Siktade in mig på mina krukväxter. Först blomknoppen i tidigt stadium på min porslinsblomma.

140624sent 008

Centrum av bladverket i bananplantan.

140624sent 031

Detalj på pelagonian.

140624sent 037

Slutligen två foton på Saint Paulan.

140624sent 055

140624sent 062

Som ni själva kan se måste här till träning träning träning framöver.

 

 

 

Published in: on juni 24, 2014 at 4:27 e m  Comments (3)  
Tags:

Tecken eller ej

Många människor ser tecken och symboler i allt som händer i vardagen men inte hör till vanligheten.

Just nu händer det en hel del omvälvande saker i mitt liv. Vad behåller jag för mig själv. Men två små bagateller som inte hör till vanligheten får mig lite att fundera över ”varför”……..

140622 025

Fann en illa medfaren men likväl gångbar ”guldpeng” på gatan i fredags……….. Är det en hint om kommande pengar eller en varning att jag skall vara rädd om de få jag har?

Strax därefter hemma i köket………..

140622 017

Så bröt jag av knivbladet!!! Knappast ett tecken på råstyrka för det har jag inte längre. Så är det en hint om att våldet helt har lämnat mitt liv eller ett tecken på att jag skall kapa banden till det förflutna?

Eller är båda bara fråga om tur och otur? Njae jag tror ju inte riktigt på slumpen, tur och otur. Tror att det mesta i vårt liv är förutbestämt, både gott och ont. För att forma oss som individer och för att lära oss något.  Jag hade inte idag varit den människan jag är utan alla erfarenheter – både goda och dåliga – som jag bär med mig.

Är nyfiken på vad framtiden skall ge mig.

Om inte annat så förhoppningsvis lite utflykter med nån kär vän………….

140622 002

Fast med motordrivet fordon 😉

Published in: on juni 22, 2014 at 10:17 f m  Comments (2)  
Tags: , ,

Mellan regnskurarna

Passa på att gå ut strax efter ett regn för naturen är så vacker.

140621 002

 

140621 021

 

140621 024

140621 010

140621 019

Published in: on juni 21, 2014 at 12:40 e m  Comments (1)  
Tags:

Jag har aldrig…………

Ni vet den där knasleken där meningen ”jag har aldrig…..” går laget runt. Och den som ”aldrig har” måste dricka ur glaset med sprit.

Jag har aldrig varit ”brud” , jag har aldrig ens varit ”brudtärna” inte heller ”brudnäbb”. Vid närmare eftertanke så har jag (nästan) aldrig varit på bröllop. Åtminstone inte i Sverige. Har varit på ett bröllop men det var på Jylland 1976 så det är väl preskiberat! Visserligen har jag varit i kyrkan på ett bröllop i Sverige, men bara som baby-barnvakt. Så ja jag kan nog säga att jag har aldrig varit på bröllop………..Har aldrig gjort något som har med bröllop, äktenskap och ”så levde de lyckliga i alla sina dagar ”att göra.

Vilken tur att jag inte lekt den där leken på jädrans länge. Skulle blivit sååååååå berusad.

VA? Vad säger Ni? brukar inte leken handla om bröllop?

Nähä………….

Vid närmare eftertanke var det nog förresten tvärtom. Det var den som hade gjort ”det” som skulle dricka ur spritglaset…..

*Suck*…..

jaha då hade det ju i o för sig varit som vanligt. Jag hade varit den enda som varit nykter till slutet och därmed fått köra hem alla………….

Published in: on juni 17, 2014 at 11:05 f m  Comments (3)  
Tags:

Jag och mina kartor

Har alltid omgivit mig med kartor. Av de mest skilda slag. Kanske för att jag hade en far som var på vägarna både i fritid och på jobb. Kanske för att jag är kontroll-människa som vill veta var jag befinner mig. Kanske för att jag älskar att resa och utforska. Både i verkligheten och i fantasin. Kanske är det därför jag släktforskat. Kanske men vet ej……….

140615 006

Var jag än bott eller jobbat så har jag på något vis alltid haft kartor på väggarna. Som när jag satt på Skatteverket, hade  då på min skrivbordsskärm en världskarta uppsatt där jag satte i en nål för vart ställe i världen jag faxade till. Fick mig att le. När barna var små hade vi en stor världskarta uppsatt på väggen i hallen. Varje medlem i familjen hade en egen färg på knappnålshuvudet och varje gång vi hade rest någon av oss sattes en nål fast där vi varit. Barna lärde sig geografi och själv tyckte jag det var så roligt. Tills en gäst roades sig med att i smyg möblera om nålarna………. Så respektlöst och så idiotiskt.

Europakartan ovan sitter just nu i mitt vardagsrum. Dock utan nålar 🙂

På dörren ut till hallen sitter ett minne från senaste utlandsresan som gick till Bad Gastein.

140615 007

I köket finner man en karta från senaste resan till Gardasjön.

140615 008

Några bland alla mina kartor

140615 009

När jag plockar bland kartorna hittar jag en från mina resor i Moseldagen. Brukar faktiskt ha den uppsatt på väggen. Visar tydligt vilka kringel-krokar den ån tar. Längst söderut jag varit är Trier. Har rest både vid sidan om i buss och på pråm på vattnet. Brukar bo strax söder om Cochem i den lilla byn Ernst.

140615 015

Landskartorna har jag ofta haft i knät på bussresor ut i Europa. För att ha lite koll på just var jag befinner mig och hur långt det är kvar till målet.

140615 010

Vem var pappas kartläsare när jag var barn? – jag så klart. På utflykter och besök på främmande orter så har jag helst tagit mig fram gående  – givetvis med en karta i handen. På en del orter behöver jag inte kartan längre som exempelvis i Berlin.

När barna var små hade vi ett år cykelsemester – givetvis hade jag hand om kartorna och cyklade längst fram 🙂

140615 011

Många gånger har jag även fyllt i på kartan vart färden gått.

Som här på bykartan från Alpbach Österrike där våra vandringar från 2004 blev inritade med rött

140615 018

 

eller som på den gamla Gulf-karta över Sverige där bilsemestern 1975 finns ifylld.

140615 013

När pappa fyllde 70 år fick han en karta över sin släkt som utgick ifrån honom och sträckte sig 14 generationer bakåt. Är 16 år sedan jag ritade den och funderar skarpt på att göra en åt mig själv oxå, måste bara först inhandla en ny arkivbeständig penna.

Har även några tankar på att göra kartor över livets gång för närstående personer. Vore kanske något i julklapp? Bara tiden sätter gränser.

 

Published in: on juni 15, 2014 at 12:35 e m  Comments (3)  
Tags: , ,

En gammal ICA-kuriren

Fortsätter plocka i mina gömmor. Bland en hop stora dukar låg en gammal ICA-kuriren. Har lyft på den här högen med dukar ett flertal gånger i lika många flyttningar de senaste 10 åren utan att kika i tidningen eller ens undra varför den ligger bland de stora dukarna. Hastigt bara accepterat att den legat där av en god anledning.

140612 004

 

Tidningen är daterad ”Torsdagen den 2 januari 1975” Vid den tiden arbetade jag i en ICA-butik och en av förmånerna var just att vi fick ICA-kuriren. En tidning av praktisk natur som jag i omgångar haft långt senare än just den anställningen tog slut.

Inuti tidningen låg…………..

140612 005

Mitt första stramaljbroderi! Prydligt och väl bevarat. Hade tydligen aldrig blivit monterat och var sedan länge totalt bortglömt av mig. Tror jag broderat detta redan när jag gick i mellanstadiet. Vet att jag i mitten av 70talet broderade ytterligare en stramalj, ”Den lille havsfrue” och den blev monterad och upphängd på väggen. Därefter påbörjades en stramalj som aldrig blev färdig…….. tröttnade helt enkelt. Är det någon alls längre som broderar stramaljtavlor? Hur denna stramalj hamnade i en ICAkuriren är inte så svårt räkna ut även om minnet sviker. På våren 1975 flyttade jag hemifrån och det är säkert min ordentliga mamma som lagt in stramaljen i tidningen som skydd.

Att bläddra i gamla  tidningar är alltid roligt, säger en hel del om den tiden och minnen väcks till liv.

140612 008

Att man kunde sända efter sybeskrivning från tidningen var inget ovanligt. Känner Ni igen modellen? Minns ni elastabyxorna med band under hålfoten? Mina var mörkblåa 🙂 Visst hade vi alla de där tunga klumpiga pjäxorna?

140612 007

 

Nu för tiden går alla oavsett ålder o kön i ”mjukisbrallor”/joggingbyxor både utomhus och inomhus. Men på 70talet var detta nytt och en rest eller följd av hippietiden. Karlar i sammetsstrech & plyschbyxor signalerade att de var mjukisar och ställde upp hemma vid diskbänken och blöjbyten. Fenomenet fick till med ett namn – velourpappan. Ett nedvärderande öknamn för de karlar som sågs mindre manliga för att de värnade om familjelivet.  Kanske kan tillägga att de här velourplaggen oftast var bruna eller orange………… :-/

”Årets nya lagar” minns jag allihop när de kom. Vilket nu får mig att inse hur jädrans gammal jag är.

140612 006

Vad gäller bilbälteslagen så verkar den full av undantag, som väl alla numera är borttagna. Då behövde man inte använda bilbälte om man backade, om man var under 15 år eller kortare än 150 cm, eller av medicinska skäl!

 

 

 

Published in: on juni 12, 2014 at 8:12 f m  Comments (1)  
Tags: , , ,

Maj 2014

Maj försvann i en rasande fart av en eller annan anledning 🙂

1. Maj tv-program Givetvis såg jag Eurovisonsschlager  tävlingen och den har det väl redan sagts tillräckligt om. Men jag tittade även på en serie ”Four in bed” som gick på kanal 8.  Där ägarna till 4 olika B&B  i Storbritannien åkte runt och besökte varandras B&B samt satte betyg på dessa………. Jag och dottern har pratat om att resa runt i England och just bo på B&B så detta program var givetvis intressant. Nu tycks säsongen vara över men hoppas programmet återkommer.

2. Maj musik  Har inte blivit så mycket musiklyssnande och vet inte riktigt varför. Men Benjamin Wahlgrens låt minns jag från tv-n.

Förde tankarna till USA for Africa – minns Ni?

3. Maj insikt vet inte om det är en insikt – vill ej att det skall vara så – men känner mig allt mindre värd och känslan ökar för varje månad som arbetslös. Gör ju ingen nytta…….

4. Maj utomhusnöje erkänner att det blivit alldeles för lite av den varan.  Dock några korta cykelturer , en härlig heldag på Bjärehalvön med en kär vän, en fantastisk trerättersmiddag på restaurang, lyssnande på Hasse Kvinnaböske Andersson – Ni vet han som sjöng in Rögles kampsång :-), en dans på en lövad dansbana  och så hade vi ju vårmarknad i byn………… är rätt nöjd när jag tänker efter 🙂

5. Maj inomhusnöje  skrivande och fotograferande för ortens Lokalhistoriska Förening.

6. Maj sociala aktivitet ett ord – Föreningslivet.

7. Maj döende svan måste helt klart vara du cykelturen slutade i att låset gick i baklås…………

8. Maj uppåtgånde sol när en liten förhoppning om att få jobb åtminstone ett deltidsjobb men det är ju iallafall en start.

9. Maj nya bekantskaper vid återupptagande kontakt med gamla vänner blir det per automatik även nya bekantskaper eftersom de gamla skolkamraterna i de flesta fallen bildat familj och fått barn som nu är vuxna. Så bekantskapskretsen ökar som ringar på vatten.

10. Maj lästa har varit dåligt med den varan men har i allafall börjat på en härlig roman skriven av Barbara Ewing ”Under stjärnor av glas”.  en gripande historisk roman om ett märkligt kvinnoöde i London på 1800-talets mitt. För dem som är det minsta intresserad av magnetism, hypnos, healing – läs denna!