En weekend i Borås dag 3

Uppe tidigt till en gråmulen söndag. Tvättar håret och läser en bok i väntan på att resten av sällskapet skall vakna. Packat.

Njöt stort av frukosten som dottern & svärsonen dukade fram. Har varit enbart positivt få besöka min ”stora” dotter. Se att hon mår bra och hur hon bor nu för tiden. 12 +grader och bara svag vind så vi får en skön liten promenad till stadsbussen som tar ner till stationen.

Köper varsin tidning till mej och min medresenär. Tåget endast 6 minuter försenat. Kramar dottern adjö och skyndar ombord. Mycket folk men hittar varsin sittplats tvärs över gången. Först nästa station, Limmared kliver den unga tösen bredvid mej av så efter det sitter vi bredvid varandra. En manlig röst i högtalaren hälsar oss alla välkomna på stark norsk dialekt. Han pratar sig varm om allt gott man kan inhandla i restaurangvagnen. Detta gör han  sävligt så att alla skall förstå och med stor humor. Vi är många i vagnen som skrattar högt. Den varma kvava luften känns genast lättare att andas. Med från Borås fick vi hembakade bullar och kakor som vi smaskar på efter Hesta.

Väl i Växjö  tar vi oss in i den rätt fulla väntsalen.

Har turen få sittplats strax bredvid grillkiosken. Där vi förser oss. Dottern testar vegoburgare med strips och jag en småländsk klassiker: Korv & mos med lingonsylt & rå lök. Till detta delar vi på en coca cola. Hinner även besöka toa innan bussen en timme senare rullar ut från Växjö station med oss ombord. Vi är trötta och pratar inte så mycket. Mörkret faller och vi lutar oss halvslumrade bakåt där vi sitter längst bak i bussen.

Nöjda med vår weekend i Borås.

Nu är det som sagt strax dax igen för en weekend i Borås. Skall bli spännande se dotterns nya bostad – ja hon har hunnit flytta sen sist.

Published in: on februari 26, 2012 at 10:57 f m  Comments (3)  
Tags: , ,

En weekend i Borås dag 2

Startade lördagen med att låna dotterns laptop en kort stund. En klar släng av ”datanördighet”. Var ju bara tvungen checka av facebook-statusen. Efter en sen frukost bestående av underbart rött the & rostat bröd med lemon curd på så stosade vi i sakta mak ner genom Borås stad. Inom en pralinaffär och ett par vintageaffärer.

Passerade över ett torg badande i solsken. Där i den avstängda fontänen fann jag detta konstverk – dock ingen skylt som talade om vilken konstnär det var som skapat verket.

Borås river – ett underbart objekt för en amatörfotograf som undertecknad.

Hur har de tänkt här????? Inställd buss eller instängda bussresenärer?

Så småningom når vi Knalleland där vi väljer att svalka av oss med varsin McFlurry på Mc Donalds. Jodå var faktiskt riktigt varmt ca 13 plusgrader och helt vindstilla. Som Blekingebo är man ju inte så van vid vindstilla. Ut och in i olika affärer. Några stordåd tillåter ej ekonomin men lite småhandlat blev det. Fick så skjuts hem av svärsonen efter han slutat jobbet och då hade mörkret fallit. Kopplade av och vilade medan de ”unga” fixar dagens middag. Potatismos, sallad och hemlagad fiskgratäng. Underbart gott.

Kvällen avslutades med ostbricka och kortspelet Chicago. Var längesedan jag åt just ostbricka. Varför har jag inte det oftare? Det som är så gott.

Fick låna dotterns laptop ännu en stund innan det var dags att sova. När man så här gästar andras hem och sover över, särskilt i små bostäder uppstår en viss grad av ”tassande” försiktighet. Både från värdens och från gästens sida. Kanske främst nattetid. Jag vet att jag snarkar – särskilt nu för tiden pga viktökning men mest beroende på att axeln hindrar mej från att sova på annat vis än på rygg!! Det som denna vistelse mest oroade mej, var att jag skulle väcka värdparet när jag försökte smyga upp både nattetid och tidig morgon för att gå på toaletten. Skrev försökte smyga – för det misslyckades totalt pga ljudligt knarrande golv. Pratade givetvis vid köksbordet lördagsmorgon om hur vi gäster sovit och när jag då undrade ifall värdparet störts av mina snarkningar eller toabesök fick jag som svar ”det var inte så farligt” Dock erkände svärsonen att det varit annat som varit värre!!!! Oj, tusen tankar hann passera min hjärna inom loppet av de få sekunder som det tog svärsonen att fortsätta. ”Värre var att du andades så tungt eller rättare sagt SUCKADE” Han fick genast skrattande bifall av mina döttrar. Jag blev lite förvånad men kunde tänka mej att de där suckarna berodde på svårigheterna att hitta en smärtfri liggställning. Hann precis känna en lättnad över att jag inte stört dem något mera generande , typ ”prata i sömnen” eller ”fisa ljudligt”…… när svärsonen fortsatte ”Visst var det jobbigt med suckarna men sen blev det värre när de upphörde och allt blev tyst. Oroade mej för om hon alls levde eller ej”……. Stackarn – kunde ej annat än le.

Published in: on februari 25, 2012 at 3:02 e m  Comments (1)  
Tags: , ,

En Weekend i Borås

Bara rubriken på denna blogg låter misstänkt lik en gammal slagdänga från 60talet eller ännu värre en sketch av Hasse & Tage. Nåväl den här weekenden utspelade sig i höstas och nu stundar om ett par veckor ytterligare en weekend i Borås så det är verkligen hög tid att denna blogg kommer på pränt.

Jag opererade axeln i höstas och denna resa 6 veckor senare var en liten chansning för axeln värkte enormt. Därför hade jag inte sovit särskilt bra när dottern och jag steg upp i ottan. Packat hade vi gjort kvällen innan. Jag hade tagit ut en semesterdag från jobbet och dottern hade höstlov från gymnasiet. Vädret var typiskt Blekingsk november. 8 plusgrader och dimman låg tjock över landskapet när Mannen körde oss ner till stationen. Hade tänkt köpa bussbiljetten till Växjö inne på Pressbyrån men si det gick ej! Deras biljettmaskin var sönder! Finns visserligen en biljettautomat både inne i vänthallen och ute på en stolpe med de maskinerna tar bara kort – omodern som jag är betalar jag ju kontant……… Varför tänker inte Blekingetrafiken på oss gamla stollar??? är vi inte välkomna som resenärer??? Strax efter åtta anländer bussen med en rar blondin vid ratten. Vi köper ”duo-biljett” och sätter oss långt bak. Ny fräsch buss med långfärdsstuk. Sköna rena säten som är utrustade med trepunktsbälten, dessutom har bussen toalett vilket inger viss trygghet för denna klimaterie-kärring. Dottern pluggar in musik i öronen och lämnar mej därmed åt mitt filosoferande. Bussen snirklar sig norrut på mer eller mindre småvägar. Dock är det inte så många resande vilket kanske beror på höstlovet. Vet annars att rätt många pendlar denna sträckan. Mumsar på en nygräddad kanelbulle inköpt på Pressbyrån. Slarvigt av mej att ej äta frukost innan vi for hemifrån. Fäller sättet bakåt och blickar ut genom fönstret.

Ett inre lugn intar min själ då vi närmar oss Småland. Nostalgin ger lätta rysningar av det behagliga slaget när bussen så småningom passerar min födelseort. I själ & hjärta är jag småländska. Släktforskningen jag gjort visar rötter tillbaka så långt som 1500-talet. Har både bok och korsordstidning med men njuter för fullt av utsikten. Ler igenkännande över vägskyltar med bynamn jag minns från förr. Har sagt det nu i 3 år som Blekingebo – att jag borde ta mej tid till att köra runt på småvägar här på andra sidan Smålandsgränsen – man borde ej skjuta så mycket framåt i tiden. En dag kan det vara för sent.

Vi har tre timmar på oss i Växjö innan tåget skall ta oss till Borås. Kom på att jag kanske skulle bestämt träff med en gammal bekant som bor i Växjö. Vi kunde ju tagit en fika på stan. Men detta är ännu en sak jag skjuter framför mej och förresten förtjänar hon mer än en kort fika. När blev jag sån här? Jag är eller har i alla fall ej varit sån här förr. Jag planerar och Jag genomför minsann. Är det åldern som gjort mej segare? Eller ännu ett symptom på deppigheten som invaderat & ockuperat mej? Vi knölar in bägge våra svarta mini-resväskor på hjul i ett förvaringsfack på stationen till priset av 5 guldpengar!!!Växjö ståtar med ett nytt modernt men likväl trivsamt stationshus som har det mesta en resenär kan tänkas önska

http://www.stationsinfo.se/station/VaxjoStation

Strosar i sakta mak ut på stan. Tittar i skyltfönster och beundrar konstverk.

Kjell Engman KostaBoda ”What going on in an old mans head” 2011

Åsa Jungnelius Kosta Boda ”The Black Panther” 2011

Underbara konstverk måste jag säga. Att vi skulle äta lunch i Växjö var givet redan från början likaså vad vi skulle äta.

Underbart gott . Inhandlar lite dricka och godis innan vi åter intar stationen.

Mycket resenärer på stationen när tåget anländer 6 minuter försenat.

Ett klassikt SJ-tåg med vagnar som säkert har sina 40 år på nacken. Eftersom vi ej lagt pengar på platsbiljett får vi stå till Alvesta, där vi chansar och klämmer ner oss på första lediga platserna vi ser. Vana som vi är med Öresundstågens komfort känns detta jobbigt. På Öresundstågen är stolarna markerade ifall de är reserverade eller ej men här står inget alls. Dessutom saknar vi den rullande displayen som hela tiden talar om var man är och om man är i tid. Samt beräknad ankomsttid för kommande stationer.

Tur man har tidtabell i knät annars hade jag inte haft en aning om vilken station som kommer näst. Vi pratar lite framtida resor. Jag är sugen på tågluffing neråt Europa men det verkar ej som dottern är lika pigg på detta.  Hon föredrar Scandorama Bussar. Ytterst tveksamt om jag har någon annan över huvudtaget som vill ut o resa med mej. Rätt tragiskt om man tänker på  det.  Station efter station passeras medan solen försiktigt tränger igenom molnen. Är fortfarande försenade dryga 8 minuter när jag sms-ar det andra dottern att vi strax ankommer Borås station.

Väl framme blir vi mötta av Boråsboende dottern. Gående en liten sightseeing i Borås med snabbvisit på hennes praktikplats och därefter buss hem till henne.

Beundrar hennes nerslitna lägenhet som faktiskt är mycket trivsam. Fikar och pratar innan vi går till COOP där det mesta inhandlas för helgen. Hamnade då o då på efterkälken både fysiskt och psykiskt när systrarna pratade men det värmde enbart modershjärtat. Så skönt se närheten emellan ens barn. Flickorna lagar mat. Dels är jag ju ”handikappad” av svagheten i höger arm och så har jag ju en minisemester. Dotterns sambo kommer hem efter jobbet lagom till maten står på bordet. Mycket god middag serverades bestående av klyftpotatis, sallad och fläskkotletter.  Jag överräcker inflyttningspresent – påslakanset kan man aldrig få för många av. Därefter spelade vi spelet ”tjugo frågor”. Sent i säng men sov gott trots smärtande axel.

 

Här censureras du inte, Kära Sven Wollter

För Rasken, För Änglagård, För Gusten i Hemsöborna, För pappan i tv-serien Sally, För att du är pappa till  Stina – Karlavagnens Drottning, För din rakrygghet.

För mig är du allt en svensk Man med stort M bör vara. Oavsett att åren går så är & förblir du Sveriges sexigaste Man. Din röst ger mig  fortfarande rysningar av välbehag.

Rosor i all ära………….

Rosor i all ära men jag föredrar tulpaner. Visst tycker jag om rosor men på nått vis tycker jag att de kommer bäst till sin rätt på stam ute i naturen/trädgården. Blir givetvis glad när jag någon sällsynt gång får rosor men då inte så mycket för själva blommor utan mer för tanken bakom.

Erkänner att även om jag inte är särskilt romantisk av mej så är det romantiskt att få tre röda rosor på Alla Hjärtans Dag.

          

Dock hade en Man i år garderat sig med att även ge mej en bukett tulpaner.

Det är något så framåtskridande och levande med tulpaner som rör vid min själ. Kan studera dem i timmar. De ändrar form och ibland även färg allt efter dagarna går, Blir bara vackrare och vackrare gör mer de slår ut.

Published in: on februari 19, 2012 at 10:44 f m  Kommentera  
Tags: , ,

Inlägg i debatten

Inlägg i debatten om feminismens vara eller icke vara. Håller feminismen i vårt land på att dö ut? Eller är det så enkelt att dagens feminister inte är lika gapiga och skräniga som de var förr?

Vad sägs om Evert Taube

Balladen om Ernst Georg Johansson från Uddevalla

Vi kom från blå Atlanten, från havets majestät
och mötte gula strömmen, som går ut från River Plate,
där, bakom skrov och master på flodens södra strand,
låg staden Buenos Aries, där vi gick nu i land.
Jag kan ej glömma staden, som ligger där i dyn,
den luktar majs och hudar och fruntimmers parfym,
som pampasvinden blandar med doft av feberträn,
men kajerna är lagda med sten från Bohuslän.

Nu gällde det att dricka, att röka, spela kort
och även spela tärning på denna fjärran ort.
I minnet hör jag ännu hur tärningarna slå
och falla mellan borden, där mörka flickor gå.
Det var helt nära hamnen på krogen Ultra Mar,
jag mötte där en timmerman, som efterseglad var,
han knogade som stallknekt på stadens hippodrom,
han var en uddevallare, Ernst Georg Johansson.

Där låg en skjuten ridhäst i rännsten utanför,
vår krogvärd han var mördare och kyparn soutenör,
men allt var här så billigt, och allting fanns att få
från argentinskt Mendozavin till äkta fransk Bordeaux,
och in genom dörren, som ständigt öppen stod,
kom fjärilar, kom flickor av mörkt och blandat blod.
Vid gallerfönstret såg jag, hur Södra Korset brann,
och timme efter timme på denna krog förrann.

Men Johansson blev uppsagd, och pengarna tog slut.
Då sa han: Följ mig Fritiof, vi far på pampas ut!
Han hade lärt sig rida i sina unga dar
och nu med Georg Johansson på pampas ut jag far.
Vi reser oss från bordet på krogen Ultra Mar
och dricker sista droppen av vinet vi har kvar,
sen krossade vi glasen mot krogens tegelgolv
och lämnade kvarteret, när klockan den slog tolv.

Där gick två lösa hästar vid stadens västra gräns,
och barbacka vi red dem, det vet ni, hur det känns!
Estáncian La Posta – dit var det resan gick,
och där på femte dagen som cowboys jobb vi fick.
Men kvinnan, som är nyttig till månget ändamål,
hon frestar ofta ynglingen långt mera än han tål.
Värdinnans kammarjungfru hon bad mig stiga in
i rummet, där hon bodde, och spela mandolin.

Allt var ju så oskyldigt, det var en trevlig kväll,
men dagen efter blev jag utmanad på duell.
Gonzales hette mannen, som ville se mitt blod,
och med sin dolk i handen han frestade mitt mod.
Strax fick jag nu en rispa uppå min högra hand,
som ännu, när jag festar, syns rodna lätt ibland.
Då sprang min vän emellan och ropte: Atención!
Och kniven mitt i hjärtat fick Georg Johansson.

Nu flydde alla andra från trakten i galopp,
och ensam satt jag kvar vid kamratens fallna kropp.
– ”Har du ett budskap, Georg, till Sverige, till ditt hem?”
– ”Nej”, svarade han stilla, ”bekymra inte dem,
men tag min bästa häst, och de pengar, som jag har,
och lämna detta helvete, när jag ej mer är kvar,
och rid till Buenos Aires, det tar dig fyra dar,
och drick en skål för Johansson på krogen Ultra Mar.”

Men säger Ni kanske nu. Den där texten är ju urgammal! Må så vara men synen på kvinnan som partner – användbar till mången ändamål – lever och frodas ännu.

Eller lite Lill Lindfors

Kanske inte precis tal om att se mannen som ett sexobjekt, snarare är det nog en massagestav hon sjunger om. Men andemeningen är att det enda man ska ha eller kan ha ! en man till är sex och att då kan mannen lika gärna ersättas av en stav!

Här är det väl ändå fråga om direkt hot. Feminismens syn på att Männen kan man bara trampa på. Håller du (man) dej inte till mina regler så trampar jag på dig.

Asch Jag tror och hoppas feminismen är på utdöende. Fram för humanismen istället. Där man kan se människan oavsett vilket kön den kroppen bär på. Oavsett dess sexuella dragning.

Kan inte låta bli. Här är en som inte är rädd för att lägga ut texten. Trots den idiotiska programledaren eller hon är nog ingen idiot men hennes frågor är det.

Heja Paolo Roberto

Så var det dags igen

https://3pa2.wordpress.com/2010/02/09/alla-hjartans-dag/

Här firas 🙂 både det ena och det andra. Min Kära pappa har namnsdag. Var så stolt när jag gick i skolan för jag trodde han var döpt efter Rudolf Valentino, som vuxen trodde jag inte längre att farmor hade tänkt så…………. Valentin var inget ovanligt namn att få när man föddes på 20talet i vårt land.

Givetvis får mina barn små paket som påminnelse om hur mycket jag älskar dem. Mannen likaså. Dessutom firas  2årsdag 🙂

Så här gör jag för att spara rosorna……… lite längre

https://3pa2.wordpress.com/2011/02/21/arbete-efter-valentin/

Published in: on februari 14, 2012 at 7:04 e m  Comments (3)  
Tags: , , ,

Broccolibiffar

Dottra har efter mycket funderande bestämt sig för en variant av vegetariskt levende…… åtminstone ett år. Fisk och kyckling ätes hej vilt. Men blir kanske enformigt i längden så har läses vegetariska recept för fullt. Jag kan inte tänka mej avstå från kött men är villig testa/smaka det mesta i matväg – även vegetariska rätter.

Så idag har dottra och jag med gemensamma krafter lagat Broccolibiffar. Som smakade alldeles förträffligt gott. Receptet lät krångligare än det var.

För en person: 1 schalottenlök, 1/2 dl arborioris, 1 msk rapsolja, 1 dl vatten, 1 tsk grönsaksfond, 1 potatis, 75 fryst broccoli, 50 gram fetaost, 1 ägg, grovmalen svartpeppar, smör.

Dessutom sallad och turkisk yoghurt som serveras till.

* skala och hacka löken. Fräs lök och ris i en kastrull med olja. Tillsätt vatten & fond. Koka i 20 minuter.

* skala tärna och koka potatisen mjuk. Spola broccolin med varmt vatten tills den tinar. Mosa potatisen och hacka broccolin fint.

* blanda potatis, broccoli, ris, mosad fetaost och ägg.

* smaka av med peppar

* klicka upp smeten i stekpanna och stek dem i smör några minuter på var sida.

Published in: on februari 11, 2012 at 5:47 e m  Comments (3)  
Tags:

Ödmjukhet

Ödmjukhet människa. Människa ödmjukhet. Ödmjukhet i ödmjukhetens fulla namn.

Undrar hur många det är som verkligen är ödmjuka, tänker ödmjukt, agerar ödmjukt. Jag försöker verkligen men brister, det erkänner jag.

Katolikerna har 17 tecken som brist på ödmjukhet.

  1. Att tro att det som man själv säger eller gör är bättre än det som andra säger eller gör.
  2. Att alltid önska att gå sin egen väg.
  3. Att argumentera med envishet och fräckhet antingen man har rätt eller fel.
  4. Att ge din synpunkt, när man inte har efterfrågat den, eller när kärleken inte kräver det.
  5. Att se ner på någon annans synpunkt.
  6. Att inte se på dina gåvor och möjligheter som ett lån.
  7. Att inte erkänna att du är inte är värdig all heder och uppskattning, inte ens för jorden du går på eller de ting du äger.
  8. Att använda dig själv som exempel i samtal.
  9. Att tala illa om dig själv, så att andra kommer att tänka väl om dig eller säga emot dig.
  10. Att ursäkta dig själv, när du blir tillrättavisad.
  11. Att gömma förödmjukande fel för din andlige ledare, så att han inte kommer att ändrar det intryck han har om dig.
  12. Att finna behag i beröm och komplimanger.
  13. All bli bedrövad för att andra får högre uppskattning.
  14. Att vägra att utföra ringare uppgifter.
  15. Att söka att framträda.
  16. Att i konversation referera till din ärlighet, geni, händighet eller yrkesskicklighet.
  17. Att skämmas för att du saknar vissa tillhörigheter.
översättning till svenska från skrifter av Salige Josemaria Escriva. Artikeln är översatt av Gunilla Gren med tillstånd från Fr.Francis J. Peffley’s Apologetics

Hm hm hm.

Jag går i korridoren på jobbet. Bakom 2 kvinnor – ” Så stor hon är, den där i blommig blus” far genom mitt huvud. I nästa sekund passerar min spegelbild i ett fönster – ”MEN !!! jag är ju minst lika stor!!!” – luften går liksom ur mej. Åter påmind om att min kropp  – den kropp som alla andra ser som 55 +, 80 kg gammal grå trist kärring – inte stämmer överens med min inre kropp. Den där unga friska spänstiga 30 åriga på 52 kg som bor o lever inom mej, som dansar och ler åt livet.

Axlarna slaknar och jag känner hur mina steg blir tyngre. Försöker lite tafatt ruska om mej själv MEN MÄNNISKA DÅ………..

Lite ödmjukhet tack. Den ”gode” på ena axeln viskar ”Tänker du aldrig på att andra är likadana? Att alla de där kropparna du ser bär på en helt annan kropp som du ej ser”

Medans den ”onde” på andra axeln väser ”Acceptera att du är en uttjänt trist förbrukad kärring. Anpassa dej för faen”

*Suck* Själen & hjärtat i konflikt med kroppen & hjärnan. Ödmjukhet Ödmjukhet

Vem vill egentligen bli/vara en förgrämd bitter gammal tjock nucka fylld av missunsamhet, avundsjuka och sura uppstötningar??? Ingen eller hur??  Ändå skrockar den ”onde” ”MEN du är på väg dit – med STORA steg”.

”Tänk på vad du redan upplevt” säger den ”gode”  ”Besinna dig, grips ej av panik. Känn tacksamhet och ödmjukhet över vad du har”

HJÄLP flämtar hela mitt inre utan att det hörs ett knyst….

Dessutom hör jag ekot från årtiondens muttrande sura kärringar ”DU skall väl inte klaga. SE på mej och mitt feta arsel. JAG vägen 95 kg”  ”ASCH håll tyst. VI blir alla gamla”

Ödmjukhet Ödmjukhet.

Det är TABU att sakna sitt smalare piggare glada jag.

Det är TABU önska gamla tider åter.

Ödmjukhet anses enligt Wikipedia inte längre vara en dygd – Vart är världen på väg????

 

Published in: on februari 6, 2012 at 6:36 e m  Kommentera  
Tags: , ,