Blekingeleden etapp 14

Lördagen den 29:e augusti 2009 avverkade Mannen, yngste dottern  och jag den 14:e etappen av Blekingeleden.
Således om beräkningarna stämmer har vi endast tre etapper kvar.
Planen var  att gå dessa söndagen den 13:e, lördagen den 19:e, samt siste etappen lördagen den 26:e där målgången för hela Blekingeleden är uppe i Bröms. Att vi skulle gå just de dagarna berodde ju på att dottern hade börjat höstterminen på gymnasiet och således styrde lite vilka dagar vi kunde gå.
Vi startade i sol och 10plusgrader uppe i Alljungen, då har vi dessförinnan ställt Saaben i Gagnekulla. Var lite extra noga denna gången så att ingen iakttog oss….. ville ej ses som biltjuvar nåt mer.
Startar 9.20, daggen låg våt i markerna och det blåste vågor på Stora Alljungen. Men luften var frisk och klar.
Utsikten utmed sjön storslagen.
Leden är bra markerad dock är marken sönderkörd av skogsmaskiner när vi viker av från sjön och in i blandskogen.
Utmed Norra Stensjön passerar vi björkdungar och går på vägar av slaget gräs. Det doftar helt underbart.
10.20 efter 6564 steg och 4.92 km passerar vi Tving – Nävragöls vägen.
Temperaturen har stigit så jag skalar av koftan och dotter tar av  sin jacka.
Vi intar vätska & kex.
Grusväg hela biten fram till 28:an som vi traskar söderut en kort bit på. Där mitt ute i ingenstans ligger en Skoaffär!!!! som har öppet!
Viker av höger in på en grusväg och passerar en gammal hederlig järnvägsövergång med ljussignal och bommar – nostalgi för oss gamlingar.


Förbi en hel del hus i byn Kvarnagården under en kort regnskur i solsken.
Viker av höger in på en smal smal grusväg där Mannen  inväntar oss. Han har lagt ut tjocka grenar som vi kan sitta på där vi intar skinkmackor med räksallad.
Klockan är nu 11.30 och vi har avverkat 11173 steg vilket gör 8,4 km.
Går på enformiga skogsvägar som endast avbryts av en mopedåkande äldre herre.
Dock skall det bli skumt minst sagt skumt. Passerar en rad med fallfärdiga hus, gårdarna fulla med rostiga bilar och högt skällande stora hundar innan för stängsel. Dottern och jag är fullständigt överens att här vill vi ej gå när det är mörkt. Usch så sunkigt. Mycket passande miljö för en deckare med hemskt mord i…………
13.00 passerar vi vägen mellan Rödeby och  Ledja.
Passar då på att fylla på våra små vattenflaskor från Mannens stora vattenflaska. Vi har gått 18547 steg och 13.9 km.
13.35 passerar vi för första gången denna dag över Lyckebyån på en mycket fin träbro.


Kommer in i en kohage som är Biotopskyddad – vad det nu kan innebära……….står tydliga blåvitaskyltar om detta i allafall. Här efter 20732 steg och 15.6 km intar vi vår andra smörgåsrast. Är noga som alltid med att ta med oss allt skräp.
Vi upptäcker det lite sorgliga att björkens löv börjat gulna.
Passerar hagar med kor & kalvar. Hagar med hästar och andra hagar med får.  Går på asfaltvägar genom byn Idehult där vi för andra gången går över Lyckebyån. Får se en hel familj komma ut utklädda i medeltidskläder för att åka iväg på Lajv. De var verkligen vackra i sina kläder.
Passerar även en hage med stora grymtande svin.


Förbi skolan i Strömsberg där nyponen är stora och mörkorange.

Ser även solroser på minst 2 meter, mycket ståtliga.
Tar oss vidare på småvägar för att för tredje gången ta oss över Lyckebyån. Denna gången på en lång lång träbro pga att ån här är femfilig………..Mycket vackert.

etapp 14 Lyckebyån
I mål vid bilen i Gagnekulla 15.50 efter 29254 steg och 21,9 km. Tack vare det behagliga vädret och den vackra omväxlande naturen gick denna etappen lätt.
När vi efter 5 minuters färd i bilen är på väg mot startpunkten, brakar åskovädret med hällregn över oss. Jädrans vilken tur vi hade.

Annonser

att dra ut på njutningen så länge som möjligt

Det gäller att med alla medel försöka förlänga njutningen så länge som bara står i ens makt.

Stopp, stopp ………….. nu innan Era fantasier skenar allt för långt iväg. Jag talar naturligtvis om sommaren och alla dess fröjder.

Börjar så tidigt som bara är möjligt på våren med att lägga av skor o strumpor och kliver i mina trekkingsandaler. Schorts och kjol utan nylonstrumpor blir daglig klädsel. Täcket åker in i garderoben , sover endast med påslakanet över mej. Vistas utomhus så mycket som bara är möjligt, på vandring i skogen, på altanen, i trädgården, strosande på stan,  i segelbåten oavsett om den ligger för ankar eller rör sej på vattnet.

Så kommer med augusti  kyligare vindar. Till viss gräns kan man nochalera den nedåtgående temperaturen och helt enkelt bestämma att det minsann fortfarande är sommar. Men det funkar ju inte hur länge som helst även om det funnits höstar då jag tappert gått i sandaler samtidigt som jag skrapat frosten av bilens rutor…………..

Nåväl Kärringen blir äldre och idag har jag stoppat i täcket i påslakanet även i min säng. Fast sova med öppet fönster tänker jag fortsätta med , så det så. Strumpor har tagits på och joggingskor tagits fram men när jag kliver i skorna är det så obehagligt att strumporna bums åker av igen. Blir sandaler…………………………även idag  🙂

Published in: on augusti 30, 2010 at 11:19 f m  Comments (5)  

Motpoler

Män med humor är sällsynta. Särskilt i tv om man nu bortser från de som har komiken som yrke och det är tveksamt om flertalet där verkligen är roliga. En av mina favoriter vad gäller humorn är Ronny Svensson. Det är ett rent nöje att lyssna till denna stora man. Blev därför oerhört glad när jag fann att han börjat blogga eller rättare sagt när jag fann hans blogg.http://ronnysvensson.nyhetsmorgon.tv4.se/

En kvinna som jag gärna lyssnar till är Carola. Särskilt när hon sjunger annat än schlager. Såg henne igår på tv där hon i Dalhalla sjöng Elvis & Streisand. Underbart. Vilken härlig pipa denna lilla kvinna rymmer. På scenen tar hon stor plats till stor skillnad från den gången hon stod i kulisserna och lyssnade när jag sjöng. http://www.caroladalhalla.se/ Nu var jag inte ensam på scenen den där gången, men det är en helt annan historia. Bilden jag den gången fick av Carola är att hon är oerhört ödmjuk. En god egenskap.

Published in: on augusti 27, 2010 at 8:23 f m  Kommentera  
Tags: , , , ,

Vår gränsbevakning

Tittar ibland på tv-program om gränsbevakningen i Storbritannien och Australien. Starkt medveten om att rent praktiskt måste det vara lättare att ha en gränsbevakning på en Ö……….

http://www.tv.nu/program/gransbevakarnaaustralien

Men programmen får mej ändå att fundera över vårt lands gränsbevakning eller skall jag säga brist på gränsbevakning.

http://ec.europa.eu/sverige/news/topics/justice/news_date_736_sv.htm

Okey för att vi är styrda av EU. Men något borde vi väl kunna förhindra själva eller?

Som det är nu kan vem/vad som helst promenera in i landet rakt över gränsen. Tullen gör visserligen tillslag då o då. Läser ju i tidningarna om lådor med små små hundvalpar eller låda efter låda med alkohol…………..http://kvp.expressen.se/nyheter/1.2012557/fyra-hundsmugglare-gripna

 Men vilken kontroll är det på människorna som kommer in i landet?? För inte anser jag då att alla sorters människor borde vara välkomna in i landet.

Published in: on augusti 26, 2010 at 2:34 e m  Comments (1)  
Tags: , , ,

Alldeles vanlig hederlig Svensk Husmanskost

Mätt och belåten. Bara så där mätt och belåten som man blir efter en måltid bestående av vanlig hederlig svensk husmanskost. Inga tillkrånglande kryddor med utlänskt uttal av namnet. Inga pulver-snabb-mixer.

En njutning av tillreda, en njutning att servera och en sann njutning att äta.

Har idag serverat Mannen kålpudding och till detta kokt potatis av mjölig sort – viktigt att det är just en mjölig sort  – för att få till den rätta smak-kombinationen. Dessutom fanns på bordet givetvis lingonsylt smör samt husmans knäckebröd. Drycken, en kall lättöl.

Till dagens middag använde jag: vitkål, 500 g blandfärs, smör, salt, grovmalen svartpeppar, mjölk, potatis.

Så här gör jag:  Skär ett litet vitkålshuvud i tärningar och bryner i smör. Givetvis delar jag tärningarna blad för blad så att säga innan jag lägger dem i stekpannan. Blanda för hand blandfärsen med 2 kokta potatisar som jag pressat ner i bunken, salta och peppra rikligt, blanda i ca 4 dl mjölk. Smeten skall vara lös. Lägg i ugnsfast form ett lager av den brynta kålen därefter färssmeten och så ytterligare ett lager av kål. I ugnen på 160 grader cirka femkvart. Lägg på folie efter halva tiden så inte ytan blir för bränd.

Published in: on augusti 25, 2010 at 3:28 e m  Comments (5)  
Tags: , , , , ,

Min morgon

Vaknar en stund innan jag bör gå upp. Underbart att vakna av sej själv.

Vänder mej om och tar mej tid att njuta av synen. Min underbara Man sovande så fridfullt bredvid mej. Tacksam.

Smyger upp. Släpper in en jamande katt sittande på altanräcket och ser till att han får en skvätt grädde.

Säger godmorgon till yngste dottra som är uppe och redo att ta lokalbussen in till orten för att gå på gymnasiet. Tacksam  för att hon är frisk och leende , långt borta från den vardag som var vår verklighet för ett par år sedan.

Lagar till en kopp the och tar med mej det in  till skinnsoffan ihop med ett par skorpor. Sätter på tv4 och slölyssnar på nyheterna.

Knäpper på laptopen och kollar först och främst mailboxen och därefter platsannonserna. Gör mitt bästa för att inte gripas av missmod.

Öppnar facebook för att skriva lite hälsningar till resten av barnen. Alla verkar må bra – andas ut långsamt.

Sträcker på mej………..Dagen kan börja.

Published in: on augusti 25, 2010 at 6:54 f m  Comments (2)  
Tags:

Grevagården

Turistade i Karlskrona igår. Passade på att gå in på Blekinge Museum och den fina Grevagården mitt i stan.

Huset som är byggt 1703 – 1705, byggherren var amiralgeneralen – snacka om titel – Hans Wachtmeister. Huset inrymmer en inblick i 1700talets Karlskrona i form av tavlor, kläder, verktyg och är mycket trevligt att besöka.

Utsikt mot parken.

Härliga kakelugnar  – tror dock  inte att syftet med ”damens” kroppställning skulle vara att hon böjde sej efter den tappade handen!

Den lilla barnkistan byggd för ett barn som dog efter långvarig undernäring om jag läste gammelstilen rätt.

Slutligen ett inlägg i debatten om skällsorden ute i samhället. Debatten har gått hög om skällsorden som florerar på våra skolgården där barnen kallar varandra för hora. Trodde ni att detta var nytt? Kanske min generation inte hörde det så ofta på skolgårdarna men inget nytt för de kunde allt redan på 1700talet…………..

Skolstart

Nu har de flesta skolor startat för höstterminen.

För några är det första gången de går till skolan. Minns inte särskilt mycket från min allra första skoldag. Skedde någon gång i augusti 1964 så det är många år sedan. Förskola fanns ej på den tiden så det var första klass som gällde. Minns att mamma var med och stod längst bak i klassrummet ihop med alla andra mammor.  Lillebror hade hon bärandes på höften. Vet faktiskt inte om någon pappa var där. Minns däremot att jag i flera dagar övat på mina personuppgifter för att kunna svara när Fröken skulle fråga. Vi fick en o en gå fram till katedern och svara. Berätta våra förnamn – allihopa – och vilket av dem som vi kallades för. Vårt efternamn och vad våra föräldrar hette. Vår adress och det svåraste av allt – vad vår pappa hade för yrke. Pappa var droskägare och det var ett ”mycket” svårt ord att säga – tyckte jag. Annars minns jag inte så mycket mer än att en pojke inte ville eller kunde svara på frågorna utan sprang hem o grät.

För några är skolstarten en glädje och något de längtat efter. Visst var det nog så att jag efter varje sommarlov gick med glädje till skolan. Kanske inte så mycket för att träffa kamraterna utan mer för spänningen över vilka nya böcker jag skulle få. För när jag gick i skolan fick man ju böcker…..och en bokmal var jag redan då. 

För några är skolstarten en pina och säkert många som helst skulle slippa. Mobbing i skolorna var temat i tv4 morgontv idag.  Var väl inte alla gånger så roligt och kanske kan man kalla att jag mobbades under mina skolår. Det där gick liksom i vågor. Dock skolkade jag aldrig pga av mobbingen.  Mobbingen skedde under låg och mellanstadiet. Man visste att man var tvungen klara ut det där själv. Var liksom ingen ide gå till föräldrar eller lärare för hjälp. Har varit med på en klassträff – 25 år efter vi slutade . Först ville jag inte alls gå på den där träffen,  hade inga trevliga minnen alls av klasskamraterna. Men hur det nu var så reste jag till skolträffen och det var tur det. För där läkte många såriga minnen. Vi hade trots allt gått nio år tillsammans i skolan och hade många roliga minnen tillsammans. Det visade sej att ingen mindes de plågor de utsatt mej för. Jag insåg att vi alla varit barn och att de kanske inte riktigt varit medvetna om hur elaka jag upplevde dem. Var dags att lägga det bakom mej.  Dock har jag sett och upplevt mobbing i dagens skolor genom barnens skolgång och mobbingen är mer avancerad och utstuderad nu för tiden. Många skolor har väldans svårt hantera mobbingen trots vad de säger.

Published in: on augusti 23, 2010 at 9:08 f m  Comments (2)  
Tags: , ,

Blekingeleden etapp 13

Så gick gamlingarna stödda av yngste dottern  åter  en etapp av Blekingeleden. Är inte många etapper kvar nu innan vi går i mål i BRÖMS………….undras om där väntar fanfarer och tårta!!!
Nåväl i lördagen den 22:e augusti 2009 startade vi 8.50 uppe i Alnaryd efter att i sedvanlig stil ställt bilen vid målet. Som för dagen är Alljungen. Strålande sol även denna etappen. Vi har verkligen haft tur med vädret under de allra flesta etapperna. Vis av förra etappen rollar vi nu på myggstiftet redan vid starten.
100 meter ungefär går vi utmed store vägen  – väg 122 mellan Rödeby – Eringsboda. Innan vi viker av höger in i skogen och här bar det brant uppför Brinkeberg.  Där det som brantast mellan dalgång och backkrön är 70 meter.


Skogen är blandskog denne gången. Blöt skog efter nattens regn vilket får skogen att dofta underbart. Allt är så fräscht och rent. Vi ser ett flertal oidentifierade svampar i varierande storlekar. Massor av hoppade grodor korsar vår väg. Mestadels de små små söta bruna grodor som vi sett på flera etapper. Dottern funderar skarpt på att försöka ta med några hem och omplantera in i vår trädgård men efter konsulterande av Husets Herre som påminner oss om de stora paddor vi redan har i trädgården……..rinner det hele ut i sanden. Vi är osäkra på om de här paddorna skulle käka upp de små bruna söta invandrarna………….hm det där lät inte bra.  Men ni får själva stå för era ev associationer.
Vi ser även ett par överkörda paddor med magen i vädret och inälvorna ute ur munnarna – avstår att fotografera.
Mannen har väntat in oss där leden korsar Nättrabyån. Klockan är nu 9.30 vi har gått futtiga 1.9 km och 2499 steg.
Härefter går vi en bra bit utmed Nättrabyån på den nedlagda smalspåriga järnvägs-banvallen ”Krösnabanan”. Massor av skräddare i ån som även har fullt med näckrosor.


Passerar flera raserade jakttorn………kan det vara älgarnas hämnd!
10.35 är vi framme vid Lilla Åsjön. Har avverkat 8439 steg och 6.32 km. Mannen har funnit en upponervänd plastbåt som vi sittande på intager skinksmörgås med räksallad på. Jag har denna etapp inte sååå mycke skoskav. Plåstrade om hälarna både härs och tvärs i morse.


Här efter går vi igenom byarna Blåningsmåla Gnitteryd och Guttamåla………..*fnissar* vid de knepiga namnen och då kan jag inte ens föreställa mej hur de låter på bred Blekingska. Passerar hagar med får och hästar. Kliver över en vettskrämd kopparorm samt ser buskar med nypon och björnbär.

Går även förbi ett stort ca 2-3 meter högt frostsprängt flyttblock som till o med har namn ”Guttamåla oxar”.
Himlen mulnar hastigt på och det passerar snabbt över oss en rejäl regnskur. Men det är så varmt i luften att vi inte bryr oss nämnvärt. Underlaget är bra grusvägar.
Framme vid Kroppasjö har Mannen funnit en brygga perfekt för nästa smörgåsintag. I väntan på oss har han fått en kompis i form av en ensam gräsand  – hona så klart. *skrattar*. Vattnet är klart i sjön och vi ser abborrar även om de inte är så stora. Här har vi gått 15383 steg och 11.5 km.


Mannens munterhet vid vår ankomst till Kroppasjön beror inte enbart på samspråket med andhonan utan även på ett mobilsamtal han just fått. Från Polisen!!!
Som undrade om han var ägare till en Saab med reg.nr XXX 111…… Jodå svarade Mannen det är riktigt. ”Var befinner sej fordonet just nu” Ja Mannen fick lov att säga , mitt ute i skogen vid Alljungen för vi vandrar just nu Blekingeleden. Det visade sej då att Saaben befarades vara stulen. Någon hade sett oss när vi lämnade Saaben däruppe ”i all hast” och hur föraren stressat oss andra  att snabbt hoppa in i en annan bil och snabbt köra därifrån. Varvid denne någon antog att vi dumpade en stulen bil…………….hm hm………aldrig trodde VI (dottern & jag) att vi skulle se ut som biltjuvar – en tonåring och en 52årig kärring iklädda vandringskängor, vandringkläder, vandringsstavar, kepsar och ryggsäckar……….hm hm är detta signifikant för biltjuvar i Blekinge?.
Ett gott skratt fick vi i alla fall. Resten av etappen går lätt kanske just för att vi är så muntra.
I mål i Alljungen 13.55 efter 19402 steg och 14.55 km.
Kuriosa
”Krösnabanan”  Under andra hälften av 1800-talet utvecklades ett intensivt järnvägsbygge inom landet. I våra bygder tillkom år 1874 linjen Växjö-Karlskrona och år 1897 linjen Växjö-Tingsryd-Ronneby. På järnvägskartan lämnades dock därvid Älmeboda som en vit fläck mellan dess linjer . Visserligen hade man stationer på några mils avstånd, Skruv och Konga, men egen närhet till järnväg kändes angelägen för att förbättra avsättningsmöjligheterna för produkter från skogs- och jordbruk.

I Nättraby, utanför Karlskrona, ägde godsägare Axel Lindvall en ångbåtslinje mellan Nättrabyhamn och Karlskrona och för att få ökade gods- och persontransporter på båtlinjen hade han grundat ett järnvägsbolag som byggde linjen Nättraby-Alnaryd som var klar 1897. Järnvägen hade endast 60 cm spårvidd och rälsen var egentligen avsedd för sockerbetstransporter på betfält i Frankrike. Denna linje förlängdes 1905 upp till Eringsboda och därmed fanns järnväg nästan upp till Älmebodas sockengräns.

När så Lindvall ville ytterliga sträcka ut sin linje in i Älmeboda var det inte svårt att intressera såväl socknen som enskilda personer att teckna aktier i det särskild bolaget Eringsboda-Elmeboda och den nya 18 km långa sträckan blev klar 1910. Hela linjen var därmed 49 km. På sträckan inom Älmeboda fanns tre stationer, Yxnanäs, Rävemåla (se bild) och Elmeboda, samhällen som alla kom att starkt expandera under den första tiden av järnvägsepoken. Se också tidtabell från 1927.

Aktiebrev
Frans Johnsson i Toramåla blev aktieägare

Järnvägsepoken för Älmeboda skulle emellertid ganska snart gå mot sitt slut. Bilismens tog alltmer över transporterna och den udda spårvidden omöjliggjorde ju all samtrafik med landets övriga järnvägar och detta ledde till att trafiken på linjen inom Älmeboda socken avvecklades helt 1939. Sträckan Berg-Nättraby behölls för grustransporter fram till 1946.

Det är ganska säkert att Älmebodaborna var både glada och stolta över sin järnväg. Och att man egentligen såg med jämnmod att den ibland fick mindre smickrande tillmälen som ”Krösnabanan” eller ”Nättraby-Arma-Eländiga Järnväg”.

Önskedrömmar

Har långt brunt hår visserligen med självfall men de numera plastiga stela gråa håren ställer till oreda……..drömmer lite barnsligt ännu om hår a la Rita Hayworth – om nu någon läsare är gammal nog att minnas hennes frisyr – googla annars.

Har brungröna ögon fast önskar att det gröna syntes mer för som pappa sa när jag var tonåring – grönögd blir hon när hon är ilsken – och vem vill gå omkring o vara ilsken jämt.

Har kurviga ”Betty Boop” – ben men är kanske inte så stilfullt längre på en gammal kärring som de var när man var ung.

Visst bysten håller sej fortfarande uppe av sej själv men ”klyftan” jag alltid drömt om lär nog aldrig komma………….

Långa lackerade naglar har jag haft sedan tonåren men hur långt upp i åren kan man ha det utan att det ser hemskt ut?

Kanske dags att slänga de där önskedrömmarna i soptunnan……….

För trots allt gillar ju Mannen mej precis som jag är och det är guld värt.

Nån gång i framtiden sittande i rullstol med silvervitt hår och dålig syn kan jag kanske förlika mej med att utsidan inte är och aldrig kommer att bli sådan som insidan säger att det borde vara.

Published in: on augusti 21, 2010 at 9:02 e m  Comments (5)  
Tags: